Alliansregeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur en kuratorlegitimation kunde se ut. I april förra året kom Socialstyrelsen med sitt färdiga förslag där de först och främst pekade på att en kuratorslegitimation borde införas. Foto: Hampus Hagstedt
Alliansregeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur en kuratorlegitimation kunde se ut. I april förra året kom Socialstyrelsen med sitt färdiga förslag där de först och främst pekade på att en kuratorslegitimation borde införas.  Foto: Hampus Hagstedt

Inför legitimation för kuratorer snarast

Publicerad

Införandet av kuratorslegitimation vore en vinst både för yrkesstatusen och patientsäkerheten, men regeringens passivitet riskerar att stoppa förslaget.

Kuratorer är den enda akademiskt utbildade yrkesgruppen inom hälso- och sjukvården som inte tilldelas legitimation. Detta trots att gruppen uppfyller alla krav för ett legitimationsyrke vad gäller kvalificerad högskoleutbildning, patientkontakt, eget behandlingsansvar och nivå av självständigt arbete. De flesta anser att det är en ren lapsus att det är så här. Många, även vårdkollegor, tror att de redan har legitimation, men så är inte fallet. Införandet av kuratorslegitimation vore en vinst både för yrkesstatusen och patientsäkerheten, men regeringens passivitet riskerar att stoppa förslaget.

Legitimation för yrken inom hälso- och sjukvården handlar framför allt om patientsäkerhet. Som patient ska man veta vad den man träffar i vården kan och är utbildad för. Man ska också kunna ställa dem till svars, vilket inom hälso- och sjukvården kräver legitimation.

Journalföringsplikt är ett viktigt arbetssätt som höjer kvaliteten inom vården vilket gäller för alla legitimerade yrken. Även kuratorer inomprivat hälso- och sjukvårdborde ha journalföringsplikt, men detta är i dag inte ett krav trots deras viktiga roll för patienter. Som arbetsgivare kan man ge enskilda kuratorer möjligheten att föra journal, men det är inte en plikt.

Av alla kuratorer är 98 procent socionomer medan åtta av tio har kvalificerad vidareutbildning. De har alltså en högskoleutbildning som är fyra år eller längre men patienten kan inte säkert veta vilken kompetens kuratorn har.

Alliansregeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur en kuratorlegitimation kunde se ut. I april förra året kom Socialstyrelsen med sitt färdiga förslag där de först och främst pekade på att en kuratorslegitimation borde införas.

En legitimation ska kunna uppnås genom en vidareutbildning om 30 högskolepoäng i socialt arbete inom hälso- och sjukvård. Vidareutbildningen ska leda till examen som hälso- och sjukvårdskurator. Socialstyrelsens förslag har sedan legat på den nya regeringens bord, men sedan regeringen tillträdde har ingenting hänt. Denna förhalning måste upphöra och regeringen måste nu agera.

Tiden är en avgörande faktor. Just nu håller EU på med en process där reglering av yrken ska avgöras av EU och inte av medlemsstaterna själva. Många yrken håller på att utvärderas och nu har turen kommit till hälso- och sjukvårdssektorn.

Efter 18 januari 2016 är legitimering av yrken inom hälso- och sjukvården inte en fråga Sverige själva avgör, utan något som hamnar på EUs bord. Detta kan lämna Sveriges kuratorers yrkesstatus och svensk patientsäkerhet i händerna hos andra länders vårdpolitiker.

Förutom risken att processen blir mer byråkratisk kan således andra medlemsländer påverka vilka svenska yrken som kan uppbära legitimation. I vårt grannland Finland har man beslutat att införa legitimation för kuratorer från det kommande årsskiftet. Det borde Sverige också göra.

Regeringens passivitet är svår att begripa. Förslaget har brett stöd i riksdagen. Socialstyrelsen har talat sitt tydliga språk. Det är fullt möjligt att införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården till 1 januari nästa år om regeringen väljer att prioritera arbetet. Det skulle öka både patientsäkerheten och vårdens kvalitet. Om regeringens passivitet fortsätter är vi beredda att agera i riksdagen och trycka regeringen framför oss. Tillsammans med Akademikerförbundet SSR, som organiserar åtta av tio kuratorer, vill vi nu få säkra kvaliteten och stärka vårdens medarbetare ytterligare. Förslaget finns. Tidsplanen är satt. Majoriteten finns. Nu är det bara att agera.

 

Gruppledare i riksdagens socialutskott

Cecilia Widegren (M)

Anders W Jonsson (C)

Barbro Westerholm (FP)

Emma Henriksson (KD), utskottsordförande

tillsammans med

Heike Erkers, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag