ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
Framgångsrikt land. Landet är idag en högteknolofisk stormakt och på väg att bli världens tredje största ekonomi
Framgångsrikt land. Landet är idag en högteknolofisk stormakt och på väg att bli världens tredje största ekonomi

Indien snart tredje största ekonomin

ANNONS:
FAKTA

Det Anna Kinberg Batra gillar bäst med Indien är, förutom sin mörkögde man, den nyetablerade kaffekedjan Barista, som vill utmana Starbucks.
Det bästa sättet att tvätta bort Boforsstämpeln på Sverige skulle vara att spela in Bollywoodfilm i Stockholms skärgård.

Visa merVisa mindre
Gandhis, Olof Palmes och det forna Sovjetunionens Indien finns inte längre. Landet har på kort tid blivit en högteknologisk stormakt och spås bli världens tredje största ekonomi. Det skriver ANNA KINBERG BATRA som i dagarna utkommit med en bok om Indien. Hon anser att den svenska bilden av landet är förlegad och att det svenska biståndet är tragikomiskt.
I slutet av veckan som gick kom Kiran Mazumdar-Shaw, Indiens rikaste kvinna, på blixtbesök till Sverige. Hon driver flera bioteknikföretag, som bland annat forskar i genteknik på uppdrag av Astra Zeneca. Hennes mål är att företagen ska bli störst i världen inom sina branscher genom utveckling av teknik som får människor att må bättre, till exempel lättillgängliga insulinprodukter. Såväl forskning, produktion som de flesta anställda i företagen är indiska, men marknaden är global. I Sverige besökte hon Karolinska institutet och riskkapitalister, i syfte att öka det vetenskapliga och kommersiella utbytet. Och svenska riskkapitalister verkade klart intresserade av att bidra till de indiska företagens framfart.  Men utanför en snäv krets av Asienkännare, riskkapitalister och bioteknikexperter var intresset svalare. Bland politiker till exempel. Både dem och många inrikesjournalister skulle haft stor nytta av att vara med. Då hade de fått en bild av vad som händer i Indien i dag, och hur det påverkar oss. Och den bilden hade skilt sig betydligt från den vi får i skolböckerna och i tidningarna. När jag gick i skolan var Indien ett slutet land, som skildrades i skolböckerna som fattigt och sovjettroget och vars premiärminister Indira Gandhi verkade vara vän med Olof Palme. Men mest var Indien kossor på gatorna, hinduism eller möjligtvis hippieliv i Goa. Det kändes långt bort och angick inte oss. Då svalt människor i Indien, som vi skickade bistånd till och tyckte synd om. Då var det också befogat.   I dag är både Indira Gandhi, Olof Palme och Sovjetunionen döda. Men inte den svenska skeva bilden av Indien. Visst finns det fortfarande kossor, hinduer, europeiska hippies och flera hundra miljoner fattiga bönder i Indien, men dagens Indien är också världens största demokratiska marknadsekonomi, med världens största grupp engelsktalande högutbildade och en allt större del av världshandeln. Framför allt sedan den stora krisen 1991 har flera olika indiska regeringar satsat på infrastruktur, utbildning och ökad öppenhet. Genomsnittsindierns levnadsstandard har femfaldigats under den senaste tjugoårsperioden. I den takt den indiska fattigdomen minskar nu kan den vara utrotad om tio år, och enligt en rapport från Goldman & Sachs är Indien 2050 världens tredje största ekonomi. Indien vill bli en stormakt, som inte vill ha bistånd men gärna bättre handelsvillkor och en plats i säkerhetsrådet. Ett allt starkare Indien, som dessutom öppnar sig för omvärlden, kommer att ha stor ekonomisk och politisk effekt på världen i övrigt. Men det syns inte i särskilt många svenska tidningar och böcker. Är det för att svenska makthavare inte vet, eller för att de inte vill veta?   Indien har en miljard invånare, en sjättedel av världens befolkning, men enligt svenska mediedatabaser en tiondel av Tysklands plats i svenska medierna. Svenska medier skriver mindre om Indien än om Singapore, som har mindre än halva Sveriges befolkning. Indiens enda befolkningsmässigt jämförbara konkurrent Kina omskrivs fyra gånger så ofta som Indien i svenska medier och då oftast med näringslivet i fokus, medan Indien dubbelt så ofta som Kina förknippas med fattigdom, problem eller narkotika. Även i moderna skolböcker står fattigdom, jordbruk och religion i fokus för beskrivningen av Indien, medan den ekonomiska utvecklingen beskrivs som negativ eller inte beskrivs alls.  När Indien tackar nej till bistånd från oss, som nu senast efter tsumanikatastrofen i vintras, förvånas många i Sverige. Biståndsminister Carin Jämtin har, i traditionell storsvensk anda, öppet tvekat om världen har så många fler demokratiska länder än Sverige och Norge (DN). Sidas senaste indiska insats var att skeppa flyglar och svenska musiklärare för att avhjälpa bristen på västerländsk musik i Indien. Och än i dag skriver Sida på sin hemsida: "Stödet från ett litet land som Sverige kan inte bli annat än marginellt i den indiska ekonomin men utvecklingssamarbetet kan bidra med innovativa lösningar, teknologi och nytänkande i den indiska reformprocessen."   Men det som skapar indiskt välstånd i dag är inte bistånd utan marknadsekonomi – kanske är det just det som svenska socialdemokrater och skolboksförfattare inte vill erkänna ens för sig själva. Kiran Mazumdar-Shaws anställda är inte de enda indiska högutbildade som samarbetar med svenska kollegor. Det, till skillnad från den svenska Indienpolitiken, skapar innovativa lösningar, teknologi och nytänkande i Indien. Ett starkare och rikare Indien ökar konkurrensen om jobben och innovationerna, men det behöver inte vara negativt för oss. Svenskar är med och bygger tjänsteföretag, tunnelbanor och telefonnät i Indien. Och indier är med och utvecklar tekniska tjänster och framtidens läkemedel i Sverige. Det skapar nya jobb både här och där. Ökat utbyte av kunskap kan hela världen vinna på, eller i alla fall de länder som bejakar den. När svenskar tänker på Indien är det för det första inte särskilt ofta, och för det andra är det oftare med fokus på kossor, ormtjusare och fattigdom. Samtidigt tronar den svenska självbilden på minnen av fornstora dar. Effekten av det blir inte bara kunskapsbrist, utan också att Sverige riskerar att hamna alldeles för långt efter Indien när världskartan ritas om. För det gör den. ANNA KINBERG BATRA 
Mejla Skriv ut
Rätta text- och faktafel
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
Mest lästa om debatt
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar: