Tomas Tobé (M). Foto: Sara StrandlundTomas Tobé (M). Foto: Sara Strandlund
Tomas Tobé (M).  Foto: Sara Strandlund
Jonas Sjöstedt (V), Gustav Fridolin (MP), Stefan Löfven (S). Foto: Jens L'EstradeJonas Sjöstedt (V), Gustav Fridolin (MP), Stefan Löfven (S). Foto: Jens L'Estrade
Jonas Sjöstedt (V), Gustav Fridolin (MP), Stefan Löfven (S).  Foto: Jens L'Estrade

Identitetspolitiken har nått vägs ände

Publicerad

Vänsterns väg med olika typer av kvotering, grupptänkande eller separata rättigheter har bidragit till en ton i det politiska samtalet som utgår från att avsiktligt missförstå omgivningen, skriver Tomas Tobé (M).

Valresultatet i USA är en tydlig signal om att missnöje måste tas på allvar. 7 av 10 amerikaner tycker att USA är på väg åt fel håll. Upplevelsen av att det politiska etablissemanget inte ser människors vardag och verklighet är utbredd.

Donald Trump var framgångsrik i att lyssna in och kanalisera det här missnöjet. Det gjorde att Trump uppfattades stå för förändring, trots hans flera oacceptabla uttalanden.

I Sverige är jag övertygad om att det inte går att köra på i gamla hjulspår. 6 av 10 tycker att vårt land är på väg åt fel håll. Det är inte konstigt. När polisen dröjer flera timmar eller ibland inte kommer alls när man ringer, när skolan inte ger våra barn och unga tillräckliga kunskaper, när vi ska till jobbet och tåget inte går i tid, när integrationspolitiken misslyckas eller när någon som kan arbeta ändå inte gör det – utan väljer att leva på bidrag – då har vi rätt att ifrågasätta och känna frustration över utvecklingen. På kort tid har vi även sett flera exempel på att svenska företag flyttar sin produktion till andra länder. Att tillväxten, trots en stark ekonomi, inte kommer hela landet till del och att Sverige riskerar att tappa mark internationellt skapar oro och osäkerhet. Om det samtidigt känns som att ingen tar tag i samhällsproblemen, då minskar tilliten.

 

Samtidigt har svensk vänster allt för länge fått forma den politiska debatten runt symbolpolitik.  

Både en rad debattörer samt Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ har lyft godhetssignalering till norm. Det har varit viktigare med politiska elitprojekt än vad de allra flesta upplever i sin vardag.

 Uppenbara målkonflikter har sopats under mattan i stället för att debatteras. Det har bidragit till en ton i det politiska samtalet som utgår från att avsiktligt missförstå sin omgivning. Ett exempel är att det har varit lätt att bli stämplad som rasist om invandringsfrågan diskuterats. Andra delar har varit identitetspolitiska inslag i public service, ideologisk styrning av museiverksamhet, turerna kring Tintinböckerna på Kulturhusets bibliotek eller att försvara olika typer av separatism.

Moderaterna har inte varit tillräckligt bra på att markera mot detta och hålla samhällsdebatten kring de breda reformer som Sverige behöver.

 

Framåt behöver Sverige en mer inkluderande samhällsdebatt som slutar att ställa grupper mot varandra utifrån kön, etnicitet, sexuell läggning eller religion. I stället ska vi se människan och hennes förmåga. Det innebär att vi ska fortsätta att motarbeta hinder eller diskriminering som beror på hur man ser ut, vem man är eller hur man valt att leva, men det måste göras med förslag som gör skillnad på riktigt – som inte handlar om politiska elitprojekt utan riktar sig mot verkliga samhällsproblem.

Att fortsätta på delar av vänsterns inslagna väg med särlösningar som olika typer av kvotering, grupptänkande eller separata rättigheter riskerar i stället att öka motsättningarna i samhället. Sveriges etablissemang måste se verkligheten.

Det gör vi moderater. Vi ser krisen inom Polisen och därför föreslår vi fler poliser – med högre lön. Vi ser de fallande kunskapsresultaten, därför vill vi utöka antalet undervisningstimmar i skolan. Vi har höga ambitioner för en trygg, gemensam välfärd. Underhåll av väg och järnväg prioriteras. Vi vill stärka integration och bryta utanförskap med ökade krav, fler enkla jobb och att det lönar sig mer att arbeta än att leva på bidrag. Och vi har lagt om vår migrationspolitik. Sverige ska inte ha EU:s mest generösa invandringspolitik. Den ska vara långsiktig och hållbar.

 

Vi ser också en regering som för Sverige åt fel håll. Därför vill vi erbjuda svenska folket förändring. Där vi både lyssnar och presenterar konkreta lösningar på de problem som annars leder till splittring och polarisering. Det är så vi vill utveckla vår plan för ett starkare Sverige.

Identitetspolitiken har nått vägs ände. I Sverige ska ingen känna att samhället har övergivit dem. Låt oss nu i stället fokusera på hur vi kan bygga Sverige starkare. Med tydliga rättigheter och skyldigheter för alla som bor här – oavsett kön, hudfärg, sexuell läggning eller religion. Det skulle alla tjäna på.

 

Tomas Tobé

Partisekreterare (M)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag