Lennart Weiss efterlyser ett program från regeringen och bostadsminiser Mehmet Kaplan som gör det trovärdigt att de som kommer till Sverige tilldelas någonstans att bo. Foto: Anna Svanberg och pressbild
Lennart Weiss efterlyser ett program från regeringen och bostadsminiser Mehmet Kaplan som gör det trovärdigt att de som kommer till Sverige tilldelas någonstans att bo.  Foto: Anna Svanberg och pressbild

I vilka bostäder ska de starta sitt nya liv?

Publicerad

Var finns det program som gör det trovärdigt att ge bostäder till de som flyr hit?

Roten till dagens problem kan sökas 30 år tillbaka i tiden när Sveriges politiker avskaffade den gamla "sociala bostadspolitiken”. Nu står ni inför uppgiften att uppfinna den på nytt, skriver Lennart Weiss, S-märkt bostadsexpert.

”Ett rimligt sätt att beskriva det som nu händer är att vi inne i ett tredje världskrig”. Orden är Mats Svegfors och publicerades i DN i måndags. De påminner mig om det förra världskriget. Hur krigets fasor drev mina föräldrar hit och hur de med stöd av omtänksamma människor och det svenska samhället fick chans till en nystart.

Svegfors beskriver vår vanmakt inför flyktingströmmarna och politikernas ängsliga sidoblickar mot Sverigedemokraterna. Efter det förra kriget fanns ca 10 miljoner föräldralösa och kringdrivande barn i Europa. Med stor möda och enkla verktyg lyckades Röda korset och Europas stater finna de föräldrar som möjligen fanns kvar eller hitta ett nytt hem till de nödställda.

Min pappa återkom om och om igen till sin favoritberättelse. Hur han kom med båt till Landskrona på fredag, till Gävle på söndag och hur han måndag morgon började sitt nya jobb på Gävle varv. Svenskundervisningen var kort men effektiv och handlade om namnet på 15 verktyg. Från dag 1 fick min far möjlighet att bidra till det svenska samhället. Han visade sin tacksamhet hela sitt liv genom att gå till jobbet i ur och skur, om så lederna smärtade eller febern brände i hans kropp.

Den första bostaden var en liten lya i ett trähus under vattenverket i Bomhus. Den hyrdes av Varvet och ända in till slutet på 60-talet bodde mina föräldrar i bostäder som byggdes och förhyrdes av företaget. Därefter tog det kommunala Gavlegårdarna över. Deras bostäder erbjöd en lyx som vi inte kunnat drömma om tidigare.

 

Jobb och bostäder. Företaget och kommunen. Två självklara samband i ett folkhem som gav sina medborgare en trygghet – nu en hägring, en dröm som tynat bort och ersatts av populisternas trångsynta rasism, hat, en världsbild byggd på ”vi och dom”.

Inför våra ögon ser vi nu hur de etablerade partierna, inte minst Socialdemokraterna, förlorar sina kärntrupper. 30 procent av byggnadsarbetarna, en majoritet av männen inom LO, säger att de ska rösta med Jimmie Åkesson. Besannas inte återigen den gamla sanningen; att ”arbetarklassen antingen är radikal eller reaktionär”?

Svegfors tecknar ett program som alla rättrådiga kan ta till sitt hjärta. Vi måste öka vårt stöd, långt där borta men också öppna famnen för de som kommer hit. Jag kan bara hålla med. När tredje världskriget rasar kan vi inte blunda.

Men något fattas. Var finns det program som gör det trovärdigt att de som kommer hit i dag ges samma chans som min far att göra en insats? Var finns de bostäder som ger grunden till ett gott liv, en lekyta för de minsta och en lugn vrå för studier till de något äldre?

 

Regeringen uttrycker en vilja att bygga 250 000 bostäder på sex år. ”Små billiga hyresrätter” sägs det. Vad det betyder är oklart. För att stötta programmet anvisas ca 6 miljarder kronor. Men att finansiera alla nya bostäder kostar betydligt mer, närmare 800 miljarder.

Regeringens program förslår inte långt om det samtidigt ska bli avsevärt svårare för enskilda att finansiera köpet av en ägd bostad. Och något miljonprogram med omfattande statliga subventioner, som på 70- och 80-talen finns inte i sikte. EU förbjuder nämligen statliga bidrag av gammal modell.

Hopplöst? Inte alls! På två sätt är allt sig likt. Sättet att mota tillbaka de mörka krafterna är att visa att politiken löser problem. Politikens sätt att lösa problem är att vidta åtgärder som faktiskt fungerar. Men det finns också skillnader. När de gamla verktygen inte längre fungerar måste man skaffa nya.

 

Varför envisas med att skicka subventioner till byggarna när de gör större nytta som bostadsbidrag, subventionerat bosparande eller startlån av norsk modell? Varför bygga hutlöst dyra modulhus med tillfälliga bygglov när vi till halva kostnaden kan bygga riktiga hus som står i hundra år? Varför envisas med att kommunerna ska ha planmonopol när byggarna stå på kö och tävlar om vem som har bäst lösningar för att bygga snabbt?

Roten till dagens problem kan sökas 30 år tillbaka i tiden när Sveriges politiker under full enighet beslutade att avskaffa den gamla "sociala bostadspolitiken”. Nu står ni inför uppgiften att uppfinna den på nytt. Och i samma stund som vi gör det kommer också repet att gå för Åkesson samtidigt som Sverige återupprättar sin förlorade värdighet.

 

Lennart Weiss, kommersiell direktör i Veidekke. Socialdemokratisk debattör och författare till skriften ”Fra leie til eie” som tecknar ramarna för en ny social bostadspolitik.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida