Jagad? I det nya lagförslaget vill allianspartierna ge organisationer som företräder industrin möjlighet att jaga och identifiera vanliga människor som skickar "fel filer" mellan sig för att därefter kräva dem på skadestånd. Foto: Daniel Sidenbladh (obs bild tagen i annat sammanhang)
Jagad? I det nya lagförslaget vill allianspartierna ge organisationer som företräder industrin möjlighet att jaga och identifiera vanliga människor som skickar "fel filer" mellan sig för att därefter kräva dem på skadestånd.  Foto: Daniel Sidenbladh (obs bild tagen i annat sammanhang)

I jakt på fildelare offras medborgarnas integritet

Publicerad
Uppdaterad
Regeringen planerar att lägga ett förslag i fildelningsfrågan som går längre än vad EU kräver: Det ska bli lättare att jaga folk som överför "fel filer". Det skriver i dag Internetentreprenören Oscar Swartz tillsammans med representanter från Internetsverige. När upphovsrätten på Internet diskuteras i riksdagen i morgon kommer integritetsaspekten inte ens att företrädas, varnar de.
Nyligen meddelade justitieminister Beatrice Ask och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att allianspartierna hade "enats om ett helhetsgrepp kring fildelningsfrågan". De tänker lägga fram en lag som bäst kan beskrivas på ett vis: Vi låtsas som om Internet och digital teknik inte förändrar världen och gör ett försök att motarbeta de unika egenskaper hos nätet som folk i allmänhet älskar.
De vill ge organisationer som företräder industrin möjlighet att jaga och identifiera vanliga människor som skickar "fel filer" mellan sig för att därefter kräva dem på skadestånd. Detta trots att EG-domstolen nyligen slagit fast att vi inte behöver införa en sådan lag.
Fildelning är kontroversiellt och författarna av denna artikel har ingen gemensam ståndpunkt. Däremot har vi enats om att kritisera politikerna för att onödigt snabbt rusa fram i en fråga utan att ta hänsyn till den allmänna opinionen. Det handlar inte bara om fildelning utan om synen på nätsamhället, framtiden, vår integritet och verktyg för brottsbekämpning.

Nätet innebär en radikal demokratisering som mycket väl kan rucka på en del institutioner. Kostnaden för att skapa, producera och sprida till exempel musik har fallit drastiskt. Industriföreträdare vill dock upprätthålla den gamla världens ordning, affärsmodeller och - relationer.
Men skall vi med lagens hjälp upprätthålla gamla strukturer trots att nätet sjuder av kreativitet och innovation?
När vi alla lägger tid på att ta del av och själva publicera information, vem skall då ha betalt av vem?
Tidigare identifierades en yrkesman genom bland annat utrustning och tekniskt kunnande. I dag är inte gränsen mellan proffs och amatör så tydlig. Lagen speglade detta och skyddade proffset mer än amatören.
I dag när den tekniska tröskeln har sänkts är det svårare att motivera skillnader. Kommer de att bestå på samma vis om lagstiftaren får ökad förståelse för den teknik som skall regleras? Frågorna hopar sig.
När vi ser talarlistan för riksdagens "Offentliga utfrågning om Upphovsrätt på Internet" tydliggörs denna bristande förståelse för de förändrade samhällsroller som tekniken skapar. Evenemanget sänds direkt av SVT i morgon 3 april. Kulturutskottet låter hela sex organisationer tillkännage "branschernas synpunkter" för riksdagens ledamöter. Det handlar om organisationer med starka ekonomiska intressen av hårdare tag.
Två personer får framföra "konsumenternas synpunkter". En är generalsekreterare för en statligt finansierad organisation. Den andre föreslog tillsammans med utredaren Cecilia Renfors att fildelande människor skall kunna förlora rätten att använda Internet och skrev i Expressen en artikel med titeln "Så rensar vi upp bland fildelarna". Från Internetoperatörer och nätforskning får sammanlagt tre röster uttala sig.

Det har föreslagits att olika visionära tänkare skulle få höras men kulturutskottets kansli säger sig bara vilja bjuda in folk som "förespråkar de legala alternativen" och som "representerar någon".
Sverige har en stor grupp framstående Internetforskare som är väl insatta i att diskutera teknikens sociala dimensioner. Därför finns det ingen anledning för lagstiftarna i riksdagen att enbart förlita sig på detta snäva perspektiv. Lagar kan ju ändras i både repressiv och tillåtande riktning.
Svenskarna har varit erkänt snabba på att omfamna nätet. Vi har inte råd som nation att blunda för de nya affärsmöjligheter som nätet skapar. Där skulle vi kunna ligga i framkant om vi besinnar oss.
Nätets möjlighet till global, dubbelriktad kommunikation och publicering till låg kostnad är revolutionerande. En hel generation har förstått teknikens möjligheter och tagit kommunikation till en ny nivå.
Vi ser en explosion av mänsklig aktivitet och social produktion: Vanliga människor uttrycker sig i text genom bloggar och kommentarer. De samarbetar och delar med sig av kunskaper på Wikipedia och i communities. De gör egna filmer som ibland roar miljontals människor. De delar med sig av information till sina vänner. Vi skall inte blunda för att detta kan hota existerande institutioner och affärsmodeller. Men det bjuder också oanade möjligheter till spridning av kultur och kunskap till hela världen.

Vi är bekymrade
över att nätsamhällets löfte till medborgarna om en spännande demokratisering kan omintetgöras av beslutsfattare som värjer sig mot att ta del av tänkandet runt detta.
Vi är också oroade över att reglerarna tycks villiga att offra grundläggande demokratiska fri- och rättigheter för att upprätthålla gamla strukturer.
Dessa verkar på ett förbluffande lättvindigt vis acceptera generell registrering, övervakning och avlyssning av hela folkets kommunikation. Integritetsintresset är inte ens företrätt på utfrågningen.
Så här får det inte gå till. Riksdagen måste hålla en kompletterande utfrågning om nätsamhällets löften där även status quo får ifrågasättas och debatteras. Reglerarna kan inte enbart anpassa sig till dem som kan hotas av ny teknik.
Genom att backa mot framtiden hotar man både demokratiska värden och Sverige som nätmässig spjutspetsnation.

Danny Aerts
, vd .se
Annica Bergman,
vd Dataföreningen i Sverige
Jonas Bosson,
Förening för en fri informationsinfrastruktur
Elza Dunkels,
fil. dr., Umeå universitet
Johan Ehrenberg,
ETC, publicist och medieentreprenör
Eva Frölich,
vd Frobbit AB
Patrik Fältström,
Internetexpert i regeringens IT-råd
Niklas Gerdin
, Swedish Network Users Society
Mathias Klang,
fil. dr. informatik, IT-Universitetet i Göteborg
Christopher Kullenberg
, doktorand i vetenskapsteori, Göteborgs universitet
Oscar Swartz,
internetentreprenör
Staffan Truvé,
vd Swedish Institute of Computer Science och The Interactive Institute
Dennis Töllborg,
professor, Handelshögskolan i Göteborg
Jonas Öberg,
Free Software Foundation Europe


Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag