Katarina Tracz.Katarina Tracz.
Katarina Tracz.
Foto: / SÄPOFoto: / SÄPO
 Foto: / SÄPO

Hotet mot Sverige är inte enbart militärt

Publicerad

I en tid som präglas av hög osäkerhet står det klart att vår frihet och vårt oberoende är värda att prioritera. Säkerhet kostar, skriver Katarina Tracz.

2016 går till historien som året då det otänkbara blev verklighet. Efter brexit-omröstningen och Donald Trumps valseger framgår det med all tydlighet att såväl det oförutsedda som det oönskade kan inträffa. Samtidigt har den säkerhetspolitiska utvecklingen fortsatt att försämras dramatiskt. Inför 2017 befinner sig Sverige i en utsatt position i en allt farligare omvärld. Läget kräver omfattande satsningar på landets interna och externa säkerhet.

Den säkerhetspolitiska situationen kring Sveriges gränser blir allt allvarligare. Medan Ryssland fortsätter att rusta upp och bete sig aggressivt utanför sina gränser har Trumps valseger skapat ytterligare oro för Europas och inte minst Östersjöregionens säkerhet.

Tidigare grundprinciper om amerikanskt stöd till Europa är nu ifrågasatta. För Sverige, som saknar försvarsallianser och – sett till andel av bnp – lägger minst pengar på sitt försvar av samtliga länder kring Östersjön, är det en farlig utveckling.

Men hotet mot Sverige är inte enbart militärt. 2016 visade att en rad icke-militära metoder kan användas för att polarisera och destabilisera. Cyberattacker, informationskrigföring och spridandet av falska nyheter kan underminera samhällets robusthet. Som presidentvalskampanjen i USA vittnar om används den typen av aktiviteter av främmande makt.

 

LÄS MER: Vi måste skydda oss mot nästa terrordåd

 

Utöver att sprida falska uppgifter utnyttjar desinformationen också ett lands interna brister och spänningar. Till hotbilden bör därför osäkerhet inom vårt eget lands gränser läggas. Attacker mot blåljuspersonal, dödsskjutningar och ett på flera håll överbelastat rättsväsende är reella problem. Dessa faktiska skeenden får en spridning som ibland är berättigad, men ibland underblåst av falska uppgifter i syfte att skapa oro. Grov brottslighet och svårigheter för rättsväsendet att sköta sin uppgift är en farlig utveckling som, utöver att påverka de drabbade, destabiliserar samhället i stort.

Till detta bör risken för terrorattacker adderas. Under 2017 kommer terrorn att fortsätta vara ett överhängande säkerhetshot. Här är Sverige särskilt utsatt. I 2016 års attacker fanns svenskar bland såväl offren som förövarna.

Sverige hör till de länder i Europa som haft flest så kallade ”Jihadresenärer” per capita i Europa. De ökade problemen med radikalisering och terrorhot ställer särskilda krav på Säkerhetspolisen (Säpo).

Den samlade hotbilden är komplex men dessvärre högst påtaglig. Situationen löser sig inte självmant utan kräver satsningar; på försvar – militärt såväl som civilt – men också på säkerhetspolis och rättsväsende. Detta kräver dock att ansvariga politiker enas om att skjuta till resurser. Samtalen som ska leda fram till detta bör inledas omgående.

 

Verktygen för att åstadkomma mer ekonomiska medel finns. Tillkallandet av en ny försvarsberedning med målet att nå en hållbar finansiering som är i takt med den växande hotbilden vore ett sådant steg.

Andra tänkbara åtgärder som föreslagits är ett tillskott i form av ett lånefinansierat engångsbelopp samt att avsätta medel för försvarets akuta behov i tilläggsbudgeten för 2017. För att kunna möta interna säkerhetshot inom landets gränser bör kommande budgetar även ta höjd för ökade resurser till rättsväsendet inklusive Säkerhetspolisen.

Sammantaget är Sveriges situation och omvärldsläget allvarligare än på länge. Mycket tyder på att läget kommer att fortsätta försämras. I en tid som präglas av hög osäkerhet står det klart att vår frihet och vårt oberoende är värda att prioritera. Säkerhet kostar.

 

Katarina Tracz

 Chef för tankesmedjan Frivärld

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag

Mest delat just nu