Mona Sahlin, är tidigare S-minister och partiledare. Nu är hon bland annat verksam som ledamot i stiftelsen Expos styrelse. Foto: Sven Lindwall
Mona Sahlin, är tidigare S-minister och partiledare. Nu är hon bland annat verksam som ledamot i stiftelsen Expos styrelse. Foto: Sven Lindwall

Hoten och hatet förvrider politiken

Publicerad

Politiker som står upp för utsatta stämplas som jobbiga av sina partier - andra anpassar sin politik av rädsla för hatet, skriver Mona Sahlin.

Mitt riksdagsrum för över 25 år sen - skrivbordet är fullt av elaka hatbrev. Minns inte om jag hade sagt något om rasismen eller om homosexuella. Oftast var det i alla fall då som hat- och hotbreven vällde in. "Hora. Fitta. Äckliga människa. Du borde våldtas. Dina döttrar borde våldtas." Jag gick med högen till en på riksdagskansliet. Han suckade och sa att jag kanske borde tänka på dessa konsekvenser innan jag uttalade mig.

Min telefon för några veckor sen: "Vad skall jag göra, Mona? Jag orkar snart inte längre. Jag får så mycket skit för att jag försvarar asylboendet i kommunen. Nu tycker mitt eget parti att jag skall lugna ner mig. De verkar tycka att jag orsakar problemet!".

De senaste åren har hatet och hoten vuxit, det är min bestämda uppfattning. Allt fler utsätts och mest drabbas kvinnor. De sexuella trakasserierna är så vanligt förekommande och nätet har bidragit till att hatet dyker upp överallt i de förtroendevaldas liv. I datorn, i mobilen, var vi än är så ser vi det. Hatet. Det äter sig in i medvetandet och riskerar att gradvis förstöra lusten till politiskt arbete.

Men det riskerar också att förändra innehållet i politiken. Allt fler tvekar att ge sig in i politiken. Och allt fler hoppar av och ännu fler överväger att göra det. Jag har haft ett samtal med en mycket lovande ung politiker som hoppade av, när hennes dotter gråtande kom hem från skolan och hade blivit retad för att hennes mamma "älskade blattar".

Men det sker också en annan förändring. Fler anpassar sitt politiska arbete för att slippa hatet. De avstår vissa frågor. De avstår vissa uppdrag. De är helt enkelt rädda. Och de som inte är rädda, riskerar en annan sak. De uppfattas av sitt parti som urjobbiga som tjatar på om flyktingar eller homosexuella. Och blir paria i sina egna partigrupper. Det innebär också ofta att de hot de utsätts för, uppfattas som självförvållade.

Ju mer personifierad politiken blir, ju mer kommer personerna i politiken att ses som personligt ansvariga. Och när tilliten krymper så växer hatet. Och hoten. Vi har också allt fler exempel på att våld också drabbar på riktigt.

Jag hoppas att debatten om hur hatet och hoten förvrider politiken, växer och tas på mycket större allvar. Att partierna ser över både skyddet av politikerna men också stödet för att våga uttrycka också det som uppfattas som kontroversiellt. Att polisen skaffar en strategi för att på största allvar se över skyddet av politiken på alla nivåer och tar det på det största allvar. Det är en fråga om demokratins överlevnad och framtid.

Jag önskar att fler berättar om vad de är utsatta för, hur hatet ser ut och hur ledsna eller rädda vi blir, så att ingen behöver känna sig ensam eller behöver tro att det är något fel på just den egna åsikten.

Mitt politiska liv har haft hat och hot som ständig följeslagare. "Mona Muslim" eller "Rikshäxan". Namnen är många. Och hatet lika närvarande i dag, långt efter att jag avgått.

Jag tänker fortsätta arbeta för det jag tror på. Och jag vill hjälpa och stötta andra så att de vågar. Och förmå såväl partier som myndigheter och media att ta det på allvar. Att se hat och hot som ett demokratiproblem. Aldrig som ett individuellt orsakat problem.

Så stå upp för dina åsikter. Forma nätverk för att få stöd. Var offentlig med vad du utsätts för. Kräv stöd av ditt parti och av myndigheterna.

 

Kasta aldrig tårtor - men tycker du att Sverigedemokraterna är rasister, så säg det högt och tydligt. Stå upp för dina åsikter och hylla ordets makt!

 

MONA SAHLIN,

är tidigare S-minister och partiledare. Nu är hon bland annat verksam som ledamot i stiftelsen Expos styrelse.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag