"Vid en kunglig födsel är det Riksmarskalken som meddelar rikets ledning om födseln."
Den första meningen i hovets pressmeddelande förra veckan hade en märkligt formell ton. Smaka särskilt på ordet "är". Är enligt vadå? Grundlagen? Eller annan svensk lag?
Det framgick inte.
Just referenser till grundlagen svämmade över timmarna efter kronprinsessan Victorias nedkomst. Vem som blir tronarvinge är mycket riktigt hårt reglerad av vår konstitution. Men det är också i praktiken det enda om kungahuset som berörs i lagtexten. Resten, som vem som offentliggör vad på hovet och företeelser som den besynnerliga vittnesbekräftelsen där statsministern inspekterar barnet, är en del i den svarta låda som stavas kungahuset.
- Vittnesbekräftelsen är en del av det kungliga kulturarvet, som är en mer än 1000-årig tradition och som är ett av våra uppdrag att förvalta, förklarar hovets informationschef Bertil Ternert.
Vem definierar då kulturarvet? Enligt Ternert är det en kontinuerlig tolkning av de personer som jobbar i kungahuset, "i slutänden kungen själv" .
Victorias dotter får alltså leva i ett juridiskt och politiskt vakuum. Till dess att hon blir statschef, vill säga. Men inte ens regeringsformen innehåller mer än en handfull uppgifter. Hovet existerar inte ens som företeelse i lagboken.
Ihåligheten går tillbaka till Torekovsuppgörelsen. I början av 1970-talet enades politikerna om att avlöva kungen all makt - det som fick dåvarande statsminister Olof Palme att förkunna att det bara blev "en plym kvar, en dekoration".
Chansen att i stället skriva en modern lagtext nappade man då inte på. I grundlagsutredningen för några år sedan hade partierna en möjlighet att mer tydligt specificera hovets tillvaro. Men där var direktiven klara: ändra inte principerna för statsskicket eller "förhållandet att Sverige är en monarki". Vilket tolkades som att man inte fick ändra någonting alls.
Den oviljan är intakt än i dag. I den enkät med riksdagens åtta partier som Fokus publicerar i veckans utgåva är det bara Vänsterpartiet som inte tycker att dagens svenska grundlag är optimal vad gäller statschefen. Även partier som är kritiska till monarkin, som miljöpartiet och socialdemokraterna, ser ringa behov av reformer.
- Vi har kommit fram till att den kompromiss som gäller i dag är den bästa, säger Sven-Erik Österberg, socialdemokrat och ledamot av riksdagens konstitutionsutskott, KU.
Men hur ser det ut för kronprinsessans efterföljande? Även här tror partierna på status quo. De i Fokus enkät som vågar säga hur det bör se ut om ett halvsekel, då Victorias dotter statistiskt tillträder, tror inte på någon större förändring.
Miljöpartiets Peter Eriksson, ordförande i KU, säger dock att han tror att Sverige vid den tiden inte längre styrs av familjen Bernadotte.
- Grundtipset är att vi inte har monarkin kvar om 50 år för att många tycker att det är en förlegad institution, säger Eriksson, som dock spår att Victoria har chanser att bli en populär monark.
Ett par försök till näpsningar har noterats genom åren från politikerna. I slutet på 1970-talet lyckades man ju införa kvinnlig tronföljd. Att den skedde retroaktivt, för Victoria, var mot kungens vilja. Nästa försök kom på 1990-talet. I samband med slopandet av statskyrkan försökte man få bort kravet att statschefen är av "den rena evangeliska läran" och medlem av svenska kyrkan. Som tidningen GT:s kultursida avslöjade ifjol intervenerade då kungen med framgång.
- På något lustigt sätt gick kungen in. Det märkliga var att riksdagen inte ville eller vågade säga emot, sa dåvarande ärkebiskop KG Hammar.
Senast i höstas beslutade riksdagen att den ville veta mer om hur hovet använder de dryga 120 miljonerna om året i apanage. Oppositionen körde då över regeringen och biföll två socialdemokratiska motioner om ökad insyn i hovstatens verksamhet. Frågan utreds just nu av regeringen.
Apanageutredningen borde ge mersmak. Politikerna borde våga formulera en ny grundlag, som gör hovet till en myndighet som lyder under offentlighetsprincipen och där reglerna om statschefens uppgifter mer utförligt hamnar på pränt.
För alla som i grunden gillar vår monarki borde det vara självklart att en så modern familj som Victoria och Daniel och deras barn också får leva med en modern grundlag.
ANDERS BILLLING
Anders Billing är editionschef för Nyhetsmagasinet Fokus
