Henrik Johansson. Foto: Privat.

Henrik Johansson.

 Foto: Privat.
Pär Johansson. Foto: Privat.
Pär Johansson. Foto: Privat.
Ambulanspersonal. Foto: Janerik Henriksson / Tt

Ambulanspersonal.

 Foto: Janerik Henriksson / Tt

Högre straff för brott mot de som ska hjälpa

Publicerad

Ambulanspersonalen möter ett allt hårdare arbetsklimat där hot och våld drabbar de som vigt sitt liv för att hjälpa människor i nöd. Rättssamhället måste nu markera att de behöver speciellt skydd, skriver Henrik Johansson och Pär Johansson.

Ambulanser skickas regelbundet för att undsätta sönderslagna, knivskurna och skjutna personer. Sammantaget påminner ambulanspersonalens erfarenheter Ibland om krigsliknande situationer, vilket skapar utmattning och posttraumatiska reaktioner.

För er som läser detta och tänker: "men det måste ju vara polisens sak", är det värt att påminna om att en polisinsats kan ta timmar att rekvirera på sina håll.

Våldet mot blåljuspersonal har accelererat i en förfärande takt med följder som rädsla, utbrändhet och utslagning. De som hamnat längst ned i ambulanslotteriet är personer bosatta i utanförskapsområden där polis räddningstjänst, ambulanspersonal och hyggliga medborgare oroväckande ofta möts av stenar, raketer, skjutvapen och handgranater.

Ambulanspersonal som attackeras fysiskt, hotas till livet och som får spottloskor och urinering mot sig signalerar att säkerheten måste sättas främst. Ett säkert arbetssätt får dock konsekvenser för ambulanspersonal som dristar sig att tala öppet.

Ambulanspersonal möter inte sällan uttryck som: "nekat patienten vård" eller "lite måste personalen tåla". Oron för konsekvenserna av att göra en polisanmälan är ett annat återkommande problem.

Om ambulanspersonalen alltid polisanmälde hot och våld, och därtill kontaktade arbetsplatsens skyddsombud med kopia i en avvikelserapport, skulle statistiken tydligt påvisa påtagliga säkerhetsrisker i yrket. Tyvärr erfar vi en stor oro över att alls anmäla brott.

 

Det är lätt att föreställa sig det förnedrande i att någon under tillmälen urinerar på ambulanspersonal. På nyårsnatten utsattes en ambulanspatrull för just detta.

Samtidigt fick ambulanspersonal spottloskor, sparkar, slag och hot riktade mot sig. Det hela kan förefalla helt paradoxalt, men kommer inte alls som någon överraskning. Ambulanspersonalen möter ett allt hårdare arbetsklimat där hot och våld drabbar de som vigt sitt liv för att hjälpa människor i nöd.

Ambulanssjukvården lider på sina håll redan brist på övning och beredskap. Det som en gång i tiden var en del av en samlad robust räddningstjänst har blivit det man närmast kan beskriva som en skattesubventionerad taxiverksamhet, där individens upplevda rätt till sjukhusresa ersatt en sund beredskapsdoktrin, där ambulanser ska finnas för svårt sjuka och allvarligt skadade.

 

Rättssamhället måste ta dessa frågor på allvar och tydligt markera att blåljuspersonal behöver och förtjänar speciellt skydd och särskilt erkännande i svensk lag.

Det är fullkomligt uppenbart att nuvarande lagstiftning måste utredas för att möta de ökade riskerna som blåljuspersonalen dagligen möter. Diverse, och för sig lovvärda, idéer om preventiva insatser (att fostra folk att inte angripa de som ska hjälpa) kan inte enskilt råda bot på oskicket att angripa blåljuspersonal. Det måste möta kraftfulla åtgärder nu.

Problemet är inte unikt för Sverige, utan syns på olika håll i Europa. Det krävs nu en reformering av de lagar som reglerar samhällets beredskap. Ambulanspersonal måste försäkras erforderlig, regelbunden övning och ha en verksamhet i beredskap. Inte som i dag, där övning och beredskap ofta reduceras till ett minimum. Alarmeringstjänsten måste därtill bli robust och nationellt samordnad.

Brott mot de som ska hjälpa är allvarliga angrepp mot enskilda individer och ett hårt slag mot rättsstaten. Därför föreslår vi ett straffminimum motsvarande fem års fängelse för personer som döms för övergrepp eller hotar vård och utryckningspersonal.

Samhället måste med tydlighet signalera att det är helt oacceptabelt och förenat med kännbara konsekvenser att hota och våldföra sig på personal i tjänst för att hjälpa. Tystnaden och passiviteten från landsting och kommuner är skamlig och ett hårt slag mot en redan utsatt verksamhet.

 

Henrik Johansson

Förbundsordförande ALARM-Ambulansförbundet.

Pär Johansson

Ambulanskollegiet Ambulance Sweden, tankesmedjan för svensk

ambulanssjukvård.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida