Öde handelsplats. I Dan Hallemars framtidsvision är stora köpcentra utanför städerna borta om tio år. Foto: Gunilla Sikström
Öde handelsplats. I Dan Hallemars framtidsvision är stora köpcentra utanför städerna borta om tio år. Foto: Gunilla Sikström

Högre bensinpris lär knäcka köpladorna

Publicerad
Uppdaterad
Ren uttråkning bidrar också till att fälla köpcentrum utanför stan. I stället byggs radhus på Ikeas tak och kulturhus i Biltemas gamla lokaler, spår Dan Hallemar.
Dan Hallemar är frilansskribent. År 2019 är han 48 år, det första barnet har precis flyttat ut och han funderar på vad han ska göra med rummet som blir över.
Tornby, Linköping 2019.
Korsningen Svedengatan- Roxviksgatan, mitt i den enorma trafikspaghetti av rondeller, påfarter och avfarter, där Linköping möter E4:an.
En grävmaskin sliter upp asfalten i en av rondellerna. Vi står vid den stora låda till hus som en gång var Biltema.
Jag minns när de byggde den där stora lådan, berättar jag för mina barn. Jag stod på den här stora parkeringen där man hade planterat några stackars träd som dog i sommarvärmen. Och jag minns att jag drabbades av en känsla av outsäglig sorgsenhet. Det var en återkommande känsla som jag fick i början av 2000- talet, gärna på platser i utkanten av städerna befriade från all omsorg och kärlek. En dysterhet över en samtid som var för ful för att ens protestera emot. Allt som återstod var en sömngångaraktig melankoli.
För att distansera mig tog jag en bild.

År 2006 byggdes i hela USA bara ett nytt stort köpcentrum. Tio år tidigare byggdes 140 per år. I Sverige var allting fortfarande som vanligt, 18 nya köpcentra såg ljuset. Bland dem Tuna Park i Eskilstuna, Allum i Partille. Töckfors shoppingcenter i Årjäng och Lillänge i Östersund. Nya stora lådor med El-Giganten och ICA Maxi. Men klockan hade redan klämtat. Även om ingen hörde den.
Den stora köpcentrumlådan vid motorvägen var en utrotningshotad mammut redan då. Även om handlarna vägrade tro det själva.

De externa bilberoende handelsplatserna blev sina egna värsta fiender. De blev fler och större och tog så småningom död på sig själva. Hjälpta av det stigande bensinpriset och en längtan efter en ny sorts städer att bo i. Nya generationer var inte lika lockade av idén att ta bilen till stora parkeringsplatser långt från staden för att sedan kryssa runt med överdimensionerade kundvagnar i lådor stora nog att rymma en flygplats.
Förvånade stod ICA-handlare och El-Giganten-säljare och såg ut över de ödsliga gångarna med falukorv och matberedare. Så tyst det blivit. Var är alla?
Tornby 2019. Jag visar mina barn bilden jag tog 13 år tidigare. Det är nästan svårt att tro att vi står på samma plats.

Biltemalådans fasad har öppnats upp mot det som förut var parkering, men där det nu surrar av aktivitet kring de två spårvagnshållplatserna som löper samman just här.
Och allt började med en idé från elhandelskedjan två rondeller bort. Man hade sett hur handeln minskade, man förstod att hela området var dödsdömt om ingenting gjordes. Man vände sig till staden som fortfarande var fullt upptagen med att bygga centrala kvarter som efterliknade den gamla 1800-talsstaden.
Varför inte skapa en ny sorts stad härute var frågan man ställde.

Man hade sett hur man i Stockholm hade föregått den kommande externhandelsdöden genom att skapa en bostads- och handelsbebyggelse mellan sextiotalsområdet Skärholmen och Kungens kurva. Ett nytt märkligt bostadsprojekt, med bland annat kollektivhusradhus ovanpå Ikeas runda hus, hade blivit internationellt uppmärksammat och varit början på ett helt nytt liv kring de gamla parkeringsplatserna.
En ny spårvagnslinje tvärs över mot huvudstadens västra delar hade förändrat platsen. Billiga lokaler i nedlagda stora handelslådor skapade en ny sorts specialiserade basarer. En stor matkedjelåda hade givit plats för etthundra småhandlare med asiatisk profil, ett China town Kungens kurva.

Här fanns plötsligt en blandning mellan det storskaliga och det småskaliga. Mellan köpkatedraler som Ikea och små basarer. Och bostäder på det.
Precis så, sa Elhandelsentreprenören till Linköpings tjänstemän och politiker, vill vi också ha det. Och när Biltema klappade igen blev det den sista pusselbiten i vad som bara några år senare skulle framstå som en helt ny stad. Det nya kulturhuset i Biltemalokalerna blev en pionjär för ny verksamhet härute.
Vi går in kulturhuset för att äta en bit, innan vi hälsar på barnens kusiner som flyttat in i de attraktiva bostäderna som ligger på broarna över den gamla infartsvägen till staden. Spårvagnarna passerar utanför vardagsrumsfönstret.
Vi hoppar på en av dem och kliver av vid ICA Maxi. Eller det som en gång var Ica Maxi och som nu är en saluhall där ett hundratal östgötska bönder säljer sin mat. Men vi ska inte handla något. Vi ska upp på husets tak för att spela fotboll på en av de två stora konstgräsplanerna intill skolan.
Utsikten över rapsfälten på slätten är bedårande.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida