Enda realistiska alternativet. Sveriges säkerhetsläge är förändrat, med en ökad osäkerhet och spänning i vår nära omvärld. Därför måste vi snarast genomföra en Nato-utredning, skriver alliansföreträdare i sitt första officiella gemensamma uttalande om Nato-studien. På bilden Natos generalsekreterare, norrmannen Jens Stoltenberg. Foto: Stephanie Lecocq/Epa/TT
Enda realistiska alternativet. Sveriges säkerhetsläge är förändrat, med en ökad osäkerhet och spänning i vår nära omvärld. Därför måste vi snarast genomföra en Nato-utredning, skriver alliansföreträdare i sitt första officiella gemensamma uttalande om Nato-studien. På bilden Natos generalsekreterare, norrmannen Jens Stoltenberg. Foto: Stephanie Lecocq/Epa/TT

Hög tid att genomföra en svensk Natostudie

Publicerad

Nato är i dag, tillsammans med förstärkningar av det militära försvaret, det enda realistiska alternativet för en snabb förbättring av Sveriges säkerhet, skriver alla alliansens ledamöter av försvarsutskottet.

Det är dags nu att Sverige gör en studie över konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap. Säkerhetsläget i vår omvärld har radikalt förändrats den senaste tiden. Det ställer krav på att Sverige kan svara upp mot de utmaningar som den ställer på vårt försvar och vår säkerhetspolitik. I samband med de blocköverskridande diskussionerna om hur Sveriges försvar ska stärkas är det också lämpligt att påbörja en förutsättningslös utredning om vi genom samarbete med andra länder kan öka vår förmåga. Försvarsbesluten brukar innehålla ett säkerhetspolitiskt avsnitt, då försvar och säkerhet knappast kan avhandlas var för sig.

Från socialdemokratiskt håll har alliansens förslag om en svensk Natoutredning kategoriskt avvisats med hänvisning till att alliansfriheten har tjänat oss väl. Problemet är att man hänvisar till gårdagens lösningar för att möta morgondagens problem.

I dag och i morgon står vi inför utmaningar som är mer oförutsägbara och gränslösa än någonsin. De utmaningarna måste ett litet land möta tillsammans med andra.

Den ryska aggressionen i Ukraina tillsammans med den ökade militära aktiviteten i Östersjöområdet har skapat en större osäkerhet i Sveriges närområde. Ryssland går i en allt mer auktoritär riktning och har som mål att återupprätta sin supermaktsstatus. Den ambitiösa ryska försvarsreformen går vidare med oförminskad kraft trots fallande råvarupriser och kännbara sanktioner, vilket hotar hela den ryska ekonomins grundvalar.

Den militära övningsverksamheten i Sveriges närområde ökar generellt, den ryska i synnerhet. Ryska styrkor genomför större och mer komplexa övningar.

Man övar också mer aggressivt och använder materiel som inte har setts i området sedan Kalla kriget, till exempel strategiskt bombflyg.

Utöver de militära verktygen använder Ryssland hot, propaganda och påtryckningar för att utöka sitt inflytande.

Sammantaget gör det att vi nu har en ökad osäkerhet och spänning i vår nära omvärld som helt har förändrat Sveriges säkerhetsläge. Försvarsmakten konstaterar också i sitt underlag till nästa försvarsbeslut att den svenska militära förmågan efter 2020 fortsätter att halka efter relativt närområdet. Detta trots de satsningar som ska och måste göras.

Ambassadör Tomas Bertelman presenterade i höstas en utredning om Sveriges försvarspolitiska samarbeten. I den kommer Bertelman fram till slutsatsen att de samarbeten Sverige har i dag endast ger en marginell säkerhetshöjande effekt för Sverige. Dessutom gör vårt långtgående samarbete med och anpassning till Nato att vi i andras ögon sammankopplas med försvarsalliansen, dock utan de fördelar som ett fullvärdigt medlemskap skulle innebära. Främst tillgången till det solidariska skydd som det kollektiva försvaret medför.

Därför landar Tomas Bertelman i att Sverige bör göra en saklig och intressebaserad prövning av vad ett Natomedlemskap skulle innebära för svensk del.

Nato är i dag, tillsammans med nödvändiga förstärkningar av det militära försvaret, det enda realistiska alternativet för en snabb förbättring av Sveriges säkerhet.

Därför är det vår skyldighet mot det svenska folket att förutsättningslöst undersöka den möjligheten, och inte bara avfärda en svensk Natoutredning utan diskussion som regeringen gör. Det kan rimligtvis aldrig vara fel med mer kunskap.

Försvarsminister Peter Hultqvist talar sig ofta varm för utökat försvarspolitiskt samarbete med Finland. Det är bra och något som Sverige ska göra. Problemet är bara att det samarbetet är begränsat till fredstid och inte kan jämföras med ett Natomedlemskap. Där har vi en solidaritet med 28 länder i stället för ett i såväl fred som krig.

Arbetet med nästa försvarsbeslut har nu påbörjats. I den processen är det vår plikt som politiker att vända på varje sten för att stärka Sveriges försvarsförmåga i en osäker tid. Vi har inte längre råd att låta gamla blockeringar styra vårt handlande. Därför är det nu hög tid att genomföra en svensk Natostudie.

 

Daniel Bäckström

försvarspolitisk talesperson (C)

Mikael Oscarsson

försvarspolitisk talesperson (KD)

Hans Wallmark

försvarspolitisk talesperson (M)

Allan Widman

försvarspolitisk talesperson (FP) och försvarsutskottets ordförande

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag