Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare. Foto: Orlando G. BoströmMaria Rankka, vd Stockholms Handelskammare. Foto: Orlando G. Boström
Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare. Foto: Orlando G. Boström
Tiggare i Göteborg. Foto: Per WissingTiggare i Göteborg. Foto: Per Wissing
Tiggare i Göteborg.  Foto: Per Wissing

Hjälp tiggarna på plats i hemländerna

Publicerad

Att hjälpa människor som tigger på plats i deras hemländer handlar inte om att bli av med tiggare, utan om att skapa möjligheter för utsatta människor i sitt eget hemland, skriver nu flera välgörenhetsorganisationer.

Varje dag över hela landet möter vi fattiga EU-medborgare som tigger. Men väldigt få av oss vill egentligen ha ett samhälle där människor känner sig tvungna att tigga. 

Expressen uppmärksammar nu frågan om utsatta EU-medborgare i en artikelserie. Det är hemska historier vi läser. Tyvärr är det vardag för många människor.

Eftersom vi precis som alla andra i Sverige varje dag ser hur människor far illa på Sveriges gator vill vi försöka hjälpa. Vi är övertygade om att den hjälpen gör mest nytta just nu hos biståndsorganisationer på plats i Rumänien, inte i en pappersmugg hos enskilda människor.

Särskilt om det långsiktiga målet är att människor inte ska behöva tvingas till att tigga överhuvudtaget.

Vi säger inte att man inte ska ge pengar till tiggare, vi säger att det är utveckling på plats i Rumänien som på lång sikt kan förhindra att utsatta EU-medborgare tvingas åka till andra länder och tigga.

Det är många som pratar om frågan kring utsatta EU-medborgare som tigger, men inte så mycket görs. 

 

Vår utgångspunkt är att invandring är bra och berikande, EU-medlemskap och arbetskraftsinvandring har varit bra för Sverige och vi har en moralisk skyldighet att ta emot flyktingar.

Med den utgångspunkten är vi djupt oroade över tiggeriet, dels för att det inte är värdigt för de människor som tigger och för att det inte heller innebär en långsiktig lösning på problemen för utsatta grupper i exempelvis Rumänien. Dels för att det riskerar att påverka opinionen på ett sätt som hotar öppenheten. Tiggeri är ett komplext problem som behöver lösas på olika nivåer. Både på EU-nivå, i Rumänien och i Sverige.

Det handlar inte om att bli av med tiggare. Det handlar om att skapa möjligheter för utsatta människor i sitt eget hemland. Det sker genom att människor tar sig ur fattigdom och att diskrimineringen i Rumänien upphör. Detta har svenska biståndsorganisationer arbetat med de senaste hundra åren.

I dag får tusentals barn hjälp med skolgång, läxläsning och hygienfrågor. Föräldrar lär sig att läsa och skriva och inspireras till entreprenörskap för att kunna försörja sin familj. Dessutom får tusentals identitetslösa romer hjälp med att bli registrerade som medborgare.

Ingen förälder lämnar frivilligt sina barn för att åka till Sverige, sätta sig i kylan för att tigga och sova utomhus. Det är längtan efter förändring som tvingar dem.

Politiska samförståndslösningar mellan EU-länder är bra, men tar tid. Påverkan ovanifrån biter inte tillräckligt. Det finns fortfarande en utbredd korruption och ett levnadssätt med rötter från en mångårig diktatur.

 

Det är när vi alla hjälps åt som vi kan göra verklig skillnad i enskilda människors liv. Det är då vi har möjlighet att skapa förutsättningar för utveckling och initiativförmåga. Och det är först då det kan växa upp en ny generation som kan få slippa leva ett liv i fattigdom.

Vi har inte alla svar men vi tror att vi gemensamt – näringsliv, organisationer, myndigheter, allmänhet och politiker – har tankar och idéer kring vad som kan göras. En del hävdar att detta är politikernas ansvar. Det är att göra det för enkelt för sig om man bortser från att ställa sig frågan – vad kan jag själv göra?

Vi är övertygade om att förändring i Rumänien är möjlig. Det går att skapa arbete och inkomstmöjligheter för utsatta EU-medborgare och komma åt orsakerna till den fattigdomsmigration vi ser i dag. Det kommer att ta sin tid, men vi kan inte ge upp.

Därför har vi startat insamlingsprojektet ”Hjälp människor som tigger” – ett unikt samarbete mellan näringsliv och biståndsorganisationer i Sverige.

Med kampanjen vill vi försöka bidra till långsiktig och hållbar förändring i Rumänien, och därmed erbjuda bättre handlingsalternativ till fattiga EU-medborgare som vistas i Sverige.

Efter att ha följt debatten de senaste dagarna blivit stärkta i vår övertygelse att vi måste arbeta tillsammans för att lösa detta på plats i hemländerna.

 

Maria Rankka

Vd, Stockholms Handelskammare

Per Eriksson

Vd, City i Samverkan

Lennart Eriksson

Utvecklingschef, Hoppets Stjärna

Rickard Klerfors

Biståndsansvarig, Hjärta till Hjärta

Peter Toftgård

Programchef, Erikshjälpen

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag