Ett hjälmtvång skulle medföra att färre valde att cykla. Men att cykla är 20 gånger nyttigare än att inte cykla, även om man räknar in olyckor och luftföroreningar, skriver Lars Strömgren. Foto: Hanna Mi Jakobsson och Janerik Henriksson/TTEtt hjälmtvång skulle medföra att färre valde att cykla. Men att cykla är 20 gånger nyttigare än att inte cykla, även om man räknar in olyckor och luftföroreningar, skriver Lars Strömgren. Foto: Hanna Mi Jakobsson och Janerik Henriksson/TT
Ett hjälmtvång skulle medföra att färre valde att cykla. Men att cykla är 20 gånger nyttigare än att inte cykla, även om man räknar in olyckor och luftföroreningar, skriver Lars Strömgren. Foto: Hanna Mi Jakobsson och Janerik Henriksson/TT
Om målet är att cyklandet ska öka och antalet cykelolyckor ska minska bör man i stället koncentrera sig på orsakerna till olyckor. De flesta olyckor är orsakade av undermåliga cykelvägar, dåligt underhåll eller fel på själva cykeln, skriver Lars Strömgren. Foto: Krister IsakssonOm målet är att cyklandet ska öka och antalet cykelolyckor ska minska bör man i stället koncentrera sig på orsakerna till olyckor. De flesta olyckor är orsakade av undermåliga cykelvägar, dåligt underhåll eller fel på själva cykeln, skriver Lars Strömgren. Foto: Krister Isaksson
Om målet är att cyklandet ska öka och antalet cykelolyckor ska minska bör man i stället koncentrera sig på orsakerna till olyckor. De flesta olyckor är orsakade av undermåliga cykelvägar, dåligt underhåll eller fel på själva cykeln, skriver Lars Strömgren. Foto: Krister Isaksson
Dåliga cykelvägar är cyklisternas största fara. Foto: Christian GillingerDåliga cykelvägar är cyklisternas största fara. Foto: Christian Gillinger
Dåliga cykelvägar är cyklisternas största fara. Foto: Christian Gillinger
Trots att bilismen i Stockholm minskar och cyklandet ökar fortsätter Stockholms politiker att med skygglappar ösa miljarder över nya motorvägar, istället för att satsa på bättre cykelbanor, skriver Lars Strömgren. Foto: Christian GillingerTrots att bilismen i Stockholm minskar och cyklandet ökar fortsätter Stockholms politiker att med skygglappar ösa miljarder över nya motorvägar, istället för att satsa på bättre cykelbanor, skriver Lars Strömgren. Foto: Christian Gillinger
Trots att bilismen i Stockholm minskar och cyklandet ökar fortsätter Stockholms politiker att med skygglappar ösa miljarder över nya motorvägar, istället för att satsa på bättre cykelbanor, skriver Lars Strömgren. Foto: Christian Gillinger

Hjälmtvång skadar mer än det hjälper

Publicerad

Hjälmen har bara en skyddande effekt när olyckan väl är framme. Istället måste olyckorna förebyggas.

Det verkligt farliga ligger nämligen i dåligt utformade cykelvägar och bristfälligt underhåll, skriver Lars Strömgren.

Marie Nordén, generalsekreterare för NTF, gick i dagarna ut med förslag om obligatoriskt hjälmtvång för vuxna.

Vi från Cykelfrämjandet välkomnar NTF:s engagemang för cyklisters säkerhet. Hjälmtvång är däremot tyvärr ingen magisk quick fix för vare sig trafiksäkerhet eller folkhälsa. 

För att göra cykling säkrare, tryggare och mer attraktivt krävs helt andra samhälleliga insatser än ett krav på att använda cykelhjälm.

Det största problemet med NTF:s förslag är att det har fel fokus, på flera sätt. För det första brottas Sverige med ett växande folkhälsoproblem, och den stora utmaningen är att vi på allvar måste börja underlätta för och uppmuntra till fysisk aktivitet, som till exempel att få fler att börja cykla. Stillasittande och övervikt är en folksjukdom som redan i dag får stora konsekvenser för folkhälsan. Studier visar, som NTF mycket riktigt påpekar, att obligatoriskt hjälmtvång skulle påverka antalet cyklister negativt.  

Vetskapen om att cykla är 20 gånger nyttigare än att inte cykla, även om man räknar in olyckor och luftföroreningar, bör man alltså väga in när man tar ställning till förslaget om hjälmtvång.


För det andra har hjälmen bara en skyddande effekt när olyckan väl är framme. Om målet är att cyklandet ska öka och antalet cykelolyckor ska minska bör man i stället koncentrera sig på orsakerna till olyckor. Knappt 80 procent av alla cykelolyckor är singelolyckor. Av dessa är 75 procent orsakade av undermåliga cykelvägar, dåligt underhåll eller fel på själva cykeln.

Av samtliga skador är det dessutom bara 6 procent som drabbar huvudet. Marie Nordén berättade nyligen i SVT:s Gomorron Sverige att hon inte längre vågar cykla i Stockholmstrafiken. Om hon trotsade sin rädsla och ändå följde med oss på en tur i Stockholmstrafiken skulle hon snart se hur eftersatt infrastrukturen för cykel är.

Cykelbanor som plötsligt tar slut, cyklister som måsta samsas med gående och trafiksignaler som aldrig slår om, såvida inte en bil ställer sig bakom och aktiverar trafiksignalen.

På samma cykeltur skulle Marie Nordén med all säkerhet notera att hjälmanvändandet i Stockholm redan är högt. Närmare bestämt använder 80 procent av Stockholms cyklister hjälm. Det är tio procent över Trafikverkets uppsatta mål för hjälmanvändande.

 

Trots att bilismen i Stockholm minskar och cyklandet ökar fortsätter Stockholms politiker att med skygglappar ösa miljarder över nya motorvägar.

Till exempel kostade Norra Länken 9,3 miljarder som dagligen används av 36 000 bilister. Men de 150 000 som cyklar genom innerstaden i dag väntar fortfarande på sin första cykelmiljard. Där har vi grundproblemet. Ett hjälmtvång skulle alltså medföra att färre valde att cykla. Det handlar inte främst om cyklisters fåfänga utan om att hjälmen blir en extra sak att bära med sig vilket gör att många avstår. Hjälmen får också cykling att framstå som något farligt.

Men det verkligt farliga ligger i samhällets oförmåga att på allvar börja satsa på ett mer cykelvänligt samhälle.

Vi är övertygade om att bästa sättet att spara liv och skapa flera positiva samhällsekonomiska effekter ligger i att cykeln börjar betraktas som ett transportmedel, och att det finns en ömsesidig respekt mellan olika trafikslag.

 

Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag