Alireza Akhondi, Centerpartiet. Foto: Pressbild
Alireza Akhondi, Centerpartiet.  Foto: Pressbild

Hellre en lägre ingångslön än 601 nej

Publicerad

2002 när jag var ny på arbetsmarknaden sökte jag 601 jobb innan jag kallades på en anställningsintervju. Jag fick jobbet med en i mina ögon låg lön, 17 000 kronor.

Tänk om jag inte hade fått chansen på arbetsmarknaden, skriver Alireza Akhondi (C).

De senaste veckorna har en märklig debatt rasat framför allt på sociala medier kring Centerpartiets förslag om att arbetsmarknadens parter borde komma överens om lägre ingångslöner för nyanlända. LO, vissa av dess medlemsförbund och opinionsbildare på vänsterkanten har på osakliga grunder och med osmakliga retorik försökt hävda att partiet är ute efter att sänka lönerna generellt på arbetsmarknaden.

Man har beskyllt Centerpartiet för rasism och att man vill sätta lön efter etnicitet. Även jämförelser med det fruktansvärda apartheidstyret i Sydafrika har förekommit. Inget av detta är i närheten av sanningen.

I mina ögon är Centerpartiets förslag ett viktigt inslag i ett svårt politisk landskap där mycket tid ägnas åt käbbel och oväsentligheter. Samtidigt tilltar främlingsfientligheten och politikerföraktet i samhället. Vi håller på att skapa ett ”vi och dom"-samhälle utan att ens reflektera på de långsiktiga konsekvenserna av detta.

Ingen av motdebattörerna har heller gjort något seriöst försök att komma med konstruktiva förslag till hur vi säkerställer att våra nyanlända kommer i arbete. Vi har i många år haft en arbetsmarknad med extremt höga trösklar för svagare grupper, nyanlända och ungdomar med begränsad arbetslivserfarenhet. Lägg till att många nyanlända idag saknar grundläggande gymnasial utbildning och språkkunskaper och då blir ekvationen än svårare.

 

Många av oss som söker jobb använder oss förutom alla jobbsajter på internet också våra personliga kontakter och relationer. Genom våra nätverk får vi tips om lediga tjänster och får därmed en enorm fördel på arbetsmarknaden. Det är så vårt högt specialiserade och stängda arbetsmarknad fungerar.

Jag har de senaste fem månaderna varit i södra Europa och arbetat ideellt med att lindra människors nöd. Jag har mött död, lidande, ångest, uppgivenhet och våld. Jag har mött våldtagna kvinnor som dumpats i skogsområden av hänsynslösa människosmugglare, människor som kastat sig på elledningar i desperation och uppgivenhet.

Varje dag kommer det fler och fler människor som flyr tortyr, förföljelse och död till Europas gränser. Om vi ska vidmakthålla en generös och vettig asylpolitik och värna om de mänskliga rättigheterna har vi inget annat val än att ge dessa människor en ärlig chans att förverkliga sina drömmar.

2002 när jag själv var ny på arbetsmarknaden sökte jag 601 jobb innan jag till slut kallades på en anställningsintervju. Jag fick jobbet med en i mina ögon låg lön, 17 000 kronor. Jag tog chansen och har sedan dess haft en fantastisk utveckling på min karriär.

 

Med en lägre ingångslön skulle fler få chansen till ett första jobb – utan att först få 601 nej.

Tänk om jag inte hade fått chansen på arbetsmarknaden. Tänk om jag eller facket ansåg att den lön jag fick 2002 inte var avtalsenlig. Hade jag verkligen fått samma chans att förverkliga min dröm? Eller hade jag blivit stigmatiserad och hänvisad till samhällets ”välgörande” hand?

Varför är det tabu att människor får jobba i stället för att tvingas gå på bidrag? Det är väl bättre än att sitta hemma och tappa pensionspoäng?

Genom eget arbete får våra nyanlända möjlighet att lära sig språket, skaffa ett kontaktnät på arbetsmarknaden, lära sig hur samhället fungera, kanske få ett bostadslån och köpa eget bostad, kvalificera sig till samhällets trygghetsförsäkringar och bli en vital del av samhället. Låt oss inte sumpa den enorma kunskap och erfarenhet som finns bland de nyanlända.

Vi måste ta vara på det, för vår egen skull.

 

Alireza Akhondi

Ledamot i Centerpartiets distriktsstyrelse, Stockholms län

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida