"ISLAMOFOBISK ORKAN." Andreas Malm skriver att vi åtminstone ännu inte har nått till exempel norska Fremskrittspartiets nivå: "Den islamofobiska orkan som sveper över Europa har haft aningen svårare att fälla jämlikhetsidealen här än i exempelvis våra grannländer." Foto: ATLAS
"ISLAMOFOBISK ORKAN." Andreas Malm skriver att vi åtminstone ännu inte har nått till exempel norska Fremskrittspartiets nivå: "Den islamofobiska orkan som sveper över Europa har haft aningen svårare att fälla jämlikhetsidealen här än i exempelvis våra grannländer." Foto: ATLAS

Hata muslimer nya folksporten

Publicerad
Uppdaterad
Islamofobin är på väg att bli accepterad över hela Europa - även i Sverige, skriver Andreas Malm, författare och debattör:
"Sverigedemokraterna får skjuts av borgerliga aktörer som gång på gång riktar sina slag mot svenskmuslimer."
Det senaste folkmordet i Europa slutade inte för mer än ett halvt decennium sedan. Det pågick under första halvan av 1990-talet. Offren var muslimer.
Innan de serbnationalistiska soldaterna gick ut för att slakta civila muslimer, sätta dem i koncentrationsläger, massvåldta dem, bränna ned deras hem och riva deras moskéer, hade de fått höra sina intellektuella och politiker i åratal förklara hur onda muslimerna var. De ville ta över. De tänkte införa sharialagar. De planerade i hemlighet att förvandla först Bosnien, sedan Serbien och till sist hela Europa till en islamisk stat, ett kalifat.
Muslimerna hade en primitiv klankultur som inte erkände individens frihet, de förstod sig inte på europeiska värderingar, de förmådde inte skilja på tro och politik. De var intoleranta, oupplysta, omättliga i sin blodtörst, uppfostrade på en Koran som manar till mord på otrogna, styrda av ledare som väntade på första bästa tillfälle att gripa makten.
De ville tvinga alla kvinnor att bära slöja. De kunde inte integrera sig. De var nazister.
Efter Förintelsen blev antisemitismen djupt misskrediterad i Europa och försvann som respektabel ideologi. Efter folkmordet i Bosnien har hatet mot muslimer breddats, normaliserats och förvandlats till ett politiskt framgångsrecept för kontinentens högerextrema partier.
Ett aktuellt exempel kommer från vårt västra grannland. Där har Fremskrittspartiet på senare år trätt fram som dominerande borgerligt parti, för ett halvår sedan inställt på regeringsmakten efter nästa val. Men när finanskrisen slog till dalade stödet i opinionsmätningarna.

Vad gjorde partiledare
Siv Jensen då? Hon gick ut med en livrädd varning för en "smygislamisering" av Norge. Muslimerna är på väg att ta över, larmade Jensen - se bara hur de kräver halalmat i fängelserna, egna religiösa högtider, könsuppdelade simhallar. Tecknen är många på att Oslo närmar sig situationen i Rosengård, där "sharialagen har tagit över fullständigt. Svensk lag är åsidosatt."
Resultatet? Fremskrittspartiet gjorde en ny raketuppskjutning i opinionsundersöknin-garna: upp 6,3 procent på en månad.
Så här ser det ut över hela Europa. Högerpartier - ofta direkt fascistiska - tar sig in i församlingar, vinner val, utövar politisk makt med ett programmatiskt hat mot muslimer. Men de agerar inte i ett isolerat vakuum. De lever i växelverkan med den allmänna hets som utgår från liberala intellektuella, sittande regeringar, de mest etablerade av medier. De fantiserar om ett muslimskt maktövertagande - lika deliriskt som en gång serbnationalisterna - men deras associationsbanor matas dagligen från samhällets mittfåra.
I Siv Jensens fall kom bilden av Rosengård från den famösa rapporten av Försvarshögskolan och terrorexperten Magnus Ranstorp, som på regeringens uppdrag utmålade stadsdelens invånare som en inre fiende till Sverige. Det är bara ett exempel på en trend som växer sig allt starkare i dagens Europa: Föreställningen om muslimerna som farliga blivande makthavare - om ingenting görs nu! - sprider sig som ringar på ett avgrundsdjupt vatten.

Ännu ligger Sverige
i lä. Den islamofobiska orkan som sveper över Europa har haft aningen svårare att fälla jämlikhetsidealen här än i exempelvis våra grannländer. Men Sverigedemokraterna gör vad de kan för att segla in i riksdagen på de kontinentala vindar som de så gärna, så gärna vill se också i Sverige.
De har under 2000-talet rensat ut antisemitismen från sin partipropaganda och ersatt den med en utstuderad, öppen, närmast besatt islamofobi. Det tycks fungera betydligt bättre. Som jag dokumenterar i min bok "Hatet mot muslimer" får också Sverigedemokraterna skjuts av borgerliga aktörer som gång på gång riktar sina slag mot svenskmuslimer.

I dessa dagar skriker Sveriges liberaler högt om den antisemitism som griper omkring sig i vårt land. Sanningen är att antisemitismen är ett ytterligt marginellt fenomen i svensk politik, uppburet av enstaka förvirrade vänsterskribenter och nationalsocialistiska våldssekter.
Hatet mot muslimer, däremot, kan nästa år ha en stolt företrädare i Sveriges riksdag. Islamofobin blir ständigt allt mer rumsren, normal, ljudlöst accepterad över hela Europa och - om tendenserna vinner ytterligare kraft - även i Sverige.
Inte på drygt 60 år har fascismen haft en så ljus framtid i Europa.


ANDREAS MALM

Andreas Malm är debattör och
författare. Han är aktuell i vår med
boken ”Hatet mot muslimer”.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida