Gustav Fridolin (MP) Foto: VILHELM STOKSTAD/TTGustav Fridolin (MP) Foto: VILHELM STOKSTAD/TT
Gustav Fridolin (MP) Foto: VILHELM STOKSTAD/TT
Hans Rosling Foto: MIKAEL SJÖBERGHans Rosling Foto: MIKAEL SJÖBERG
Hans Rosling Foto: MIKAEL SJÖBERG
Hans Rosling Foto: HENRIK MONTGOMERY/ TTHans Rosling Foto: HENRIK MONTGOMERY/ TT
Hans Rosling Foto: HENRIK MONTGOMERY/ TT

Hans Roslings ord ekar in i faktaresistensen

Publicerad

Jag vågar påstå att Hans Rosling sörjs av varje lärare, skriver Gustav Fridolin.

”Det är ingenting att diskutera. Jag har rätt och du har fel.” Hans Roslings ord ekar in i faktaresistensen. Folkbildaren vägrade finna sig i en tid där fakta görs till åsikt. Han sa emot. Var obekväm. Han verkade utifrån övertygelsen om att vi alla har förmågan att förstå, och förväntade sig mer av sina medmänniskor än lata delningar av andras upprepningar av våra egna fördomar.   

Demokratin byggs av medborgare som har förmågan att göra informerade val om vår framtid. Det fordrar något av oss. Medborgarskap är inte i första hand en uppsättning rättigheter, utan en ansträngning. Demokratin är inte en serviceinrättning, utan en gärning. Den kräver av oss att ständigt lära, ifrågasätta påståenden och låta våra uppfattningar om världen växa ur kunskap.   

 

LÄS MER: Curlandet gör barnen oanställningsbara 

 

Jag vågar påstå att Hans Rosling sörjs av varje lärare. Vi är många som använt hans verktyg och föreläsningar i vår undervisning. Han gick bort när hans kompromisslösa kamp för kunskap och fakta behövs som mest. Ändå fortsätter arbetet när klockan ringer in. Ett klassrum är mindre än Globen. Ingen scenbelysning riktas mot läraren. Men det är här inne arbetet görs. När det känns som att demokratin självt hukar i motvind, är det viktigt att se alla som varje dag likt Rosling står upp och kräver kunskap av sina medmänniskor.    

Ett klassrum är mindre än Globen. Men det är här inne arbetet görs.

Det var inte länge sedan som lärandet kunde vara en kontrollerad process. Skolorna hade sina uppsättningar med böcker som bar beprövad kunskap. Elevernas kunskapsutveckling förutbestämdes i statliga kursplaner. Så ser det inte ut längre. All information finns tillgänglig för alla. Och ibland har det då låtit som att kunskap inte längre är så viktigt. Allt finns ju ändå ett knapptryck bort. Men det är precis tvärtom. Senaste Pisa-provet visar att var femte femtonåring har svårt att läsa en enkel text. Vilka möjligheter har man då att bilda sig en uppfattning eller uttrycka sin erfarenhet? 


LÄS MER: Det är ni som kan rädda skolan, föräldrar 

 

 Demokratins överlevnad vilar i händerna på att människor har verktygen till ett aktivt medborgarskap. Till grundläggande kunskaper om samhälle och naturvetenskap samt läs- och skrivfärdigheter fogas nu avancerad källkritik och vetenskapliga metoder. Sådant som tidigare bara lärdes ut till högskolestudenter, är idag helt nödvändiga verktyg för en tioåring som får sin första mobiltelefon. 

Senaste Pisa-provet visar att var femte femtonåring har svårt att läsa en enkel text.

Det ställer krav på skolan. Läraruppdraget blir viktigare än någonsin. Min uppgift i detta är att se till att vi får tillräckligt med behöriga lärare. Att lärare får tid för samtalet i klassrummet, och uppföljningen med eleven som känner osäkerhet. Det är därför vi investerar i fler anställda i skolan, bemannade skolbibliotek, fortbildning i medie- och informationskunnighet.   

Men det ställer också krav på varje vuxen människa. Skolan kan inte bygga bildningskulturen åt oss. Den byggs när föräldrar frågar sina barn vad de lärt sig under dagen, eller klarar att ta skolans parti när det behövs. När journalister tar sig omaket att ta reda på hur det är, och inte tror jobbet är gjort när ja ställts mot nej. När fotbollstränare drar med laget till biblioteket, så också barn som inte har så många böcker hemma får chansen att upptäcka texter längre än twitter.    

Så bör man se på Hans Roslings gärning: som en hyllning till läraruppdraget och en uppfordring till oss alla.   

 

Gustav Fridolin (MP)

Utbildningsminister

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag