REFORMER,TACK! Maud Olofsson kan inte längre skylla på att finansdepartementet sätter sig emot, utan måste konkretisera och genomdriva reformer för företagandet i Sverige, skriver Hanna Wagenius. Foto: Tommy Pedersen
REFORMER,TACK! Maud Olofsson kan inte längre skylla på att finansdepartementet sätter sig emot, utan måste konkretisera och genomdriva reformer för företagandet i Sverige, skriver Hanna Wagenius.  Foto: Tommy Pedersen

Hanna Wagenius: Olofsson måste ta ansvar för fiaskot

Publicerad
Uppdaterad
Efter fem år som näringslivsminister kan Maud Olofsson inte längre skylla bristen på företagarreformer på motstånd från finansdepartementet, skriver Hanna Wagenius.
Landsbygden tär medan staden bär. Den högsta drömmen för många som bor på landet är bidrag och utlokalisering av statliga myndigheter. Bilden är tarvlig, men tyvärr vanlig bland många storstadsbor.
Borgerligheten är inget undantag och alldeles för många tycks glömma bort det Sverige som lever och frodas utanför tullarna och Stockholms innerstad. Landsbygden tros vara röd och städerna blå.
I rapporten "Från Funäsfjällen till Falkenberg" konstaterar jag att bilden inte stämmer. Gemensamt för de fyra platser jag har besökt och beskriver i rapporten är att de ligger fjärran från storstädernas tillsvidareanställda medelklass, men att de likväl präglas av traditionella borgerliga strömmingar. På ort efter ort finns en stark tradition av jord- och skogsbruk och en tilltro till företagande och entreprenörskap.

Resan börjar i min egen hembygd, Funäsfjällen. 23 mil från närmaste stad har Funäsfjällen framgångsrikt ställt om ekonomin från fäbodbruket till en av Sveriges mest framgångsrika turistnäringar. Inte bara den storslagna naturen har gjort att man lyckats. Entreprenörskapet har varit avgörande för utvecklingen.
I Trångsviken, 60 mil från Stockholm, ligger det internationella företaget Trangia. I bygden har man 80 företag på 700 invånare, och ett eget, lokalt investmentbolag - helt enkelt för att byborna bestämde sig för att skapa framgång.
I Sveriges minsta kommun, Bjurholm, finns en tydlig vision från det offentligas sida om att underlätta företagandet, en insikt om varifrån pengarna till välfärden kommer ifrån och det är inte ovanligt att arbetslösa skapar egna, nya jobb genom att bli företagare.
Jord- och skogsbruket står som allra starkast i Falkenbergs kommun, men där finns också större företag som Sia glass och rikskända Gekås. Med både bond- och knalletraditioner är företagande något naturligt, så väl för invånarna som för den kommunala förvaltningen.
Kopplingen mellan entreprenörskap, viljan att skapa jobb för sig själv och för bygden och de traditionella borgerliga värderingarna är mycket tydlig på de platser jag besökt. Detta är egentligen ingen överraskning, men ett faktum som ofta glöms bort i den pågående debatten om borgerlighetens framtid.
Regeringens fokus på att skapa nya arbetstillfällen är klok och välkommen efter år av bidragspolitik. Men en arbetslinje som blundar för företagens villkor kostar Sverige många arbetstillfällen. Det har vi inte råd med.
Den högsta drömmen för alla oss som lever eller har bott på landsbygden är knappast bidrag och utlokalisering av gamla statliga verk. Liksom i storstaden vill man vara självförsörjande och bidra till hela samhällets utveckling och tillväxt.

När jobbskatteavdrag blir alliansregeringens huvudsakliga politik nedprioriteras företagens villkor. Administration och blanketter i all ära, men det är främst höga skatter, avgifter och lönekostnader som hindrar företagen från att växa och utvecklas. Trots att detta i dag är närmast ett självklart påstående har till exempel arbetsgivaravgifterna i stort sett legat orörda sedan regeringen tillträdde 2006.
Maud Olofsson, näringslivsminister sedan fem år, har hittills inte lyckats lyfta företagarfrågorna. Centerpartiet har troget prioriterat regeringslojalitet framför tilltron till den egna politiken. Detta måste förändras. Centerpartiets visioner om ett företagarvänligare Sverige måste omsättas i verklig politik.
Olofsson kan inte längre skylla på att finansdepartementet sätter sig emot, utan måste konkretisera och genomdriva reformer för företagandet i Sverige.
Borgerligheten har en historisk möjlighet att fortsätta värderingsskiftet, säkra tillväxten och bidra till en livskraftig landsbygd. Landsbygden vare sig är eller behöver vara röd och död.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida