Svenske journalisten, poeten och trebarnspappan Dawit Isaak.Svenske journalisten, poeten och trebarnspappan Dawit Isaak.
Svenske journalisten, poeten och trebarnspappan Dawit Isaak.
Esayas Isaak, bror till Dawit Isaak. Foto: JAN WIRIDEN / GT/EXPRESSENEsayas Isaak, bror till Dawit Isaak. Foto: JAN WIRIDEN / GT/EXPRESSEN
Esayas Isaak, bror till Dawit Isaak. Foto: JAN WIRIDEN / GT/EXPRESSEN
Kurdo Baksi, journalist och samhällsdebattör. Foto: OLLE SPORRONGKurdo Baksi, journalist och samhällsdebattör. Foto: OLLE SPORRONG
Kurdo Baksi, journalist och samhällsdebattör. Foto: OLLE SPORRONG

Håll löftet om Dawit, Eritrea

Publicerad

Nu har det gått ett helt år sedan Eritrea uppgav att Dawit Isaak lever, men sedan dess har ingenting hänt, skriver debattörerna. 

I dag är det exakt ett år sedan Eritreas utrikesminister Osman Saleh sade till den franska radiokanalen RFI att den svenske journalisten, poeten och trebarnspappan Dawit Isaak från Lerum lever. Utrikesministerns besked gladde de miljoner i vårt land som tänker på Dawit där han sitter i sin cell. Dessutom fastslog utrikesministern att Dawit skulle ställas inför rätta, men först när den ”eritreanska regeringen bestämt sig”. Mot bakgrund av att Eritreas despotiske president Isaias Afewerki sagt att Dawit inte ens förtjänar ett utmätt straff var det överraskande, men mer än välkommet.

Man behöver inte vara Einstein för att inse att frihetsberövandet av Dawit skedde på order av landets högsta makthavare. Senare i radiointervjun hos RFI erkänner landets utrikesminister Saleh indirekt att det inte existerar något självständigt rättsväsende i Eritrea: ”Vi har ett oberoende rättssystem, men det här handlar om politiska fångar, och då är det regeringen som har hand om dem.”

En sådan attityd till mänskliga rättigheter och demokrati har bara en maktfullkomlig regim och dess megafoner.

Nu har det gått ett helt år sedan Asmara-regimen uppgav att Dawit lever men vad har hänt sedan dess? Ingenting har förändrats för Dawit som varit fånge i snart sexton år. Eritrea vägrar visa upp honom. Han nekas ta emot besök. Han nekas advokat. Han nekas åtal. Han nekas rättegång. Han nekas dom. Alla dessa saker är mänskliga rättigheter.

De styrande i Eritrea verkar ha drabbats av en kollektiv minnesförlust. Ett år senare kan vi konstatera att den eritreanska regimen inte håller ord. Vi känner oss svikna. Men det är ingenting i jämförelse med sveket mot Dawit. Om han nu fått veta det vi vet.

Med sorg konstaterar vi att det inte fanns minsta handlingskraft bakom utrikesministerns ord till omvärlden. Det är inte bara hjärtskärande och sorgligt, utan även märkligt.

Eritreas agerande visar att regimen är svår att ta på allvar.

Det visar också att den kritik om bristande demokratisk utveckling som kom från president Isaias Afewerkis partivänner och ministrar 2001, en kritik som - självklart - återgavs i bland annat Dawits tidning Setit, var befogad. Dawit är en av de journalister som gärna skrev om utvecklingen av demokratin i Eritrea. Men den demokratiska diskussionen och hela den fria pressen i landet ströps i september det året. Då lät regimen spärra in både kritikerna, Dawit och flera av hans journalistkollegor.

För ett år sedan sade den eritreanske utrikesministern till franska radion att han trodde att Dawit skulle friges när regeringen bestämt sig för att det skulle bli process.

Sedan dess har också Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter uppmanat Eritrea att släppa honom och hans kollegor.

Därför är vårt budskap till den eritreanska regeringen att göra det. Nu!

Samma sak gäller för alla hans fängslade kollegor.

Allt annat är ett svek mot mänskligheten.

 

Esayas Isaak

Bror till Dawit Isaak

Vanessa Berhe

Systerdotter till Dawits medfånge Seyoum Tsehaye

Kurdo Baksi

Journalist och samhällsdebattör

Björn Tunbäck

Reportrar utan gränser

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag