Krig startas sällan av kvinnor, men de blir ofta dess främsta offer. För de som överlever är freden efterlängtad, men svårigheterna tar sällan slut där. Snarare innebär den inledningen på en lång väg mot återhämtning.
Detta står i fokus för en rapport av FN:s befolkningsfond, UNFPA, State of the world population 2010. From conflict and crisis to renewal: generations of change, som presenterades i veckan. Rapporten ger en bild av den verklighet som har blivit vardag för kvinnor, män, unga och gamla som kämpar för att bygga upp sina liv och samhällen efter traumatiska upplevelser i samband med väpnade konflikter och humanitära katastrofer. Den ger en röst åt det stora antalet oskyldiga människor som utsätts för ofattbara umbäranden inklusive fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.
Länder i kaos ställs inför oerhörda utmaningar med humanitärt lidande som följd. För organisationer och givarländer handlar det därför om att bistå med medel och resurser när mottagarlandet inte längre är kapabelt att leverera säkerhet och tillgodose befolkningarnas grundläggande behov.
För en hållbar fred krävs kvinnors medverkan i fredsprocesser på både lokal och central nivå. I samband med katastrofer ska kvinnor inte bara ses som offer, med rätt verktyg blir de stället aktörer och kan delta i återuppbyggnadsarbetet.
Trots att medvetenheten ökar runt om i världen, hamnar kvinnors och flickors rättigheter i väpnade konflikter och katastrofområden alltför ofta längst ner på prioriteringslistan.
Rapporten ger exempel på hur kvinnor deltar i återuppbyggnaden av sina samhällen. Ofta är det kvinnor som själva varit offer för våldet och som använder sina erfarenheter för att hjälpa andra, både genom frivilliga insatser och inom sina yrken. På Haiti delar frivilliga kvinnorörelser ut mediciner och nödhjälp till behövande. I Bosnien och Hercegovina har hjälpcenter för våldtäktsoffer upprättats där kvinnor får tala om sina upplevelser, vilket fortfarande är svårt för många, femton år efter kriget. På Västbanken arbetar kvinnor under svåra omständigheter för att bistå med mödravård och rådgivning. I södra Sudan utgjorde kvinnorna en del av såväl väljare och kandidater som valförrättare och observatörer i valen i våras.
Sverige är en av de ledande humanitära givarna i världen. Tyvärr sker en stadig ökning av de globala humanitära behoven, som följd av krig, utdragna konflikter och naturkatastrofer i länder som Haiti, Pakistan och Somalia. För att kunna möta dessa ökande humanitära behov i världen, satsar nu Sveriges regering ytterligare 700 miljoner kronor i humanitärt bistånd 2011, totalt nära 5 miljarder.
Det omfattande humanitära svenska biståndet är ett viktigt verktyg för att skydda och bistå drabbade människor. Genom FN och andra humanitära aktörer användes dessa medel bland annat till insatser för att göra säkrare miljöer för utsatta kvinnor. Konkret handlar det till exempel om hur man placerar brunnar och latriner i flyktingläger, eller hur man ger psykosocialt stöd till drabbade kvinnor.
En av de FN organisationer som främst arbetar med kvinnors och flickors hälsa är befolkningsfonden UNFPA. Sverige är redan idag en av de största givarna och ökar sitt stöd för 2011.
Det har gått tio år sedan FN:s säkerhetsråd antog den historiska resolutionen 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. För en månad sedan ägde det stora Millenniehögnivåtoppmötet rum i FN där det konstaterades att de jämställdhetsrelaterade målen halkar efter. På FN-dagen ska vi inte bara fira utan också påminnas om att mycket återstår att göra för många av världens kvinnor och barn.
GUNILLA CARLSSON
Gunilla Carlsson , M, är bistånds- och utvecklingsminister.
