SOLEL. För att stötta den småskaliga solelsproduktionen satsar alliansregeringen 210 miljoner på investeringsstöd för solceller. Foto: Lars-Ingmar Karlsson
SOLEL. För att stötta den småskaliga solelsproduktionen satsar alliansregeringen 210 miljoner på investeringsstöd för solceller.  Foto: Lars-Ingmar Karlsson

Grönt ljus för fler solceller

Publicerad

Världen befinner sig mitt i en global klimatutmaning. Det vet vi och det har vi vetat länge. På samma sätt vet vi sedan länge att merparten av den energi som världen använder inte är långsiktigt hållbar. Men trots det fortsätter världens användning av olja, kol och naturgas att öka. Fortfarande görs inte tillräckligt globalt för att ställa om till en långsiktig hållbar energiförsörjning.

Förbränningen av fossila bränslen är boven bakom vår klimatpåverkan, samtidigt som de fossila bränslena också orsakar andra miljöproblem, geopolitiska spänningar och leder till en otrygg energiförsörjning. Vår generations moraliska uppgift är att ställa om till ett hållbart samhälle, för en hållbar framtid. Det förutsätter att vi ställer om till mer förnybar energi. I det stora. Och i det lilla.

 

De val vi gör i dag måste vara hållbara. Och en av de mest hållbara energikällorna som finns är solen. Vi ser nu en snabb utveckling av solcellstekniken, över hela världen. De senaste åren har utvecklingen varit närmast revolutionerande och resultaten har inte låtit vänta på sig. Kostnaden för att investera i och sätta upp en solelsanläggning har sjunkit dramatiskt, samtidigt som solcellernas effektivitet blivit mycket större.

 

Kombinationen av teknik som gör det möjligt att utvinna mer energi till en lägre kostnad gör att solelen i dag är ett riktigt intressant alternativ, också på våra nordliga breddgrader. Det gäller inte minst mindre anläggningar och småskalig solelsproduktion. Numera kan enskilda villaägare och andra fastighetsägare sätta upp solceller på hustaket, utan att det kräver någon större apparat och, normalt sett, utan att ens kräva bygglov.

 

Denna utveckling ligger i linje med regeringens energipolitiska mål, och är något vi vill förstärka. Just därför, för att uppmuntra och stötta den småskaliga solelsproduktionen, har regeringen sedan 2009 satsat på ett investeringsstöd till den som sätter upp solceller. Det stödet har blivit mycket framgångsrikt. Stödet riktar sig till både företag, offentliga organisationer och privatpersoner och ansökan görs till Länsstyrelsen.

 

För att denna fina utveckling ska kunna fortsätta, och för att andelen solel i Sverige ska kunna fortsätta växa, kommer alliansregeringen i den kommande budgeten ge besked om att investeringsstödet för solceller förlängs så att det finns kvar till och med 2016. Sammanlagt kommer vi, mellan 2013 och 2016, satsa 210 miljoner kronor på investeringsstöd för installation av solceller. Att vi nu kan ge ett tydligt besked om att stödet kommer finnas kvar fram till och med 2016 innebär att branschen får välkommet långsiktiga besked och långsiktigt goda spelregler.

 

Som jag och finansminister Anders Borg beskrev i artikeln "Vind och solkraft måste bli lönsamt" här på Sidan 4 i april så är det regeringens ambition att skapa en långsiktig lösning för småskalig solel och annan småskalig elproduktion genom att utforma ett system för så kallad nettodebitering. Nettodebitering innebär att den enskilde elproducenten får en garanterad rätt att föra ut sin el till elnätet, och att värdet av den elen kvittas mot värdet av den el som producenten använder från elnätet.

Solenergin är ett av de mest hållbara och långsiktiga energislag vi har. Fotosyntesen är fortfarande en av de mest oslagbara processerna mänskligheten stött på. Genom att steg för steg ta till vara mer av solens energi, och mer av den förnybara energi som växer, kan vi ställa om till ett långsiktigt hållbart energisystem och ett långsiktigt hållbart samhälle.

 

ANNA-KARIN HATT

Anna-Karin Hatt, C, är it- och energiminister

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag