På Expressens debattsida ger Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Mikael Damberg, sken av att regeringens politik skulle sakna grund i fakta och vetenskap. Därmed visar Damberg tydligt hur Socialdemokraterna fortsätter att sticka huvudet i sanden.

Den socialdemokratiska bidragspolitiken gömde, glömde och dömde människor till passivitet. Resultatet blev ett växande utanförskap som på sikt hotade såväl välfärd som sammanhållning i Sverige. Därför har alliansen sedan 2006 hållit ett högt reformtempo och prioriterat åtgärder som både dämpat krisens effekter och långsiktigt förbättrat ekonomins funktionssätt. En politik för arbete är den bästa fördelningspolitiken. Så säkrar vi framtidens jobb och välfärd.

Den enskilt viktigaste åtgärden, jobbskatteavdraget, är utformad för att de med lägst inkomster ska få den största förbättringen. För ett vårdbiträde handlar det om en tusenlapp mer i plånboken, varje månad.

Jobbskatteavdraget är en av de mest genomlysta skattereformer som har genomförts i Sverige. Erfarenheter från en lång rad länder visar på tydliga sysselsättningseffekter av jobbskatte­avdrag. Det råder också bred konsensus bland arbetsmarknadsexperter om att det svenska jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen på lång sikt. Storleken på effekterna varierar, men bedömningarna ligger någonstans mellan 70 000 och 120 000 årsarbetskrafter. Detta har även Mikael Dambergs partikamrat i Danmark, statsminister Helle Thorning-Schmidt, tagit intryck av - nu satsar nämligen till och med danska socialdemokrater på jobbskatteavdrag.

Regeringens samlade reformer bedöms dessutom av exempelvis Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet och OECD sammantaget ha ökat sysselsättningen och minskat arbetslösheten på lång sikt. Konjunkturinstitutet beräknar till exempel i en studie att reformerna lett till cirka 160 000 personer fler sysselsatta på lång sikt, och jämviktsarbetslösheten till en procentenhet lägre.

Sverige har genom en ansvarsfull ekonomisk politik klarat sig bättre än de flesta andra jämförbara länder genom den kanske värsta krisen sedan depressionen på 1930-talet. Samtidigt som tillväxten i eurozonen de senaste åren stått still, har BNP per capita i Sverige fortsatt att växa. Sysselsättningen har, trots krisen, ökat med 200 000 personer samtidigt som utanförskapet minskat med 200 000 personer. Sysselsättningen som andel av befolkningen har också ökat, om man tar hänsyn till att andelen unga och äldre blivit fler.

Sverige har dock stora utmaningar i att ytter­ligare stärka möjlig­heten för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden att få jobb. Därför fortsätter vi att sänka trösklar och göra det mer lönsamt att anställa exempelvis unga och utrikes födda.

En central del av utmaningen att motverka ungdomsarbetslös ­ heten ligger också i att förbättra och utveckla den svenska skolan för att motverka den nedgång av resultaten i skolan som vi sett under en lång följd av år. Det är just därför som regeringen sedan 2006 genomfört de mest genomgripande reformerna på utbildningsområdet sedan folkhögskolan infördes 1842. Reformer som jag noterar att Mikael Damberg delvis stödjer. Många av dessa förändringar tar dock mycket lång tid för att få genomslag och vi kommer även framöver behöva leva med resultatet av den socialdemokratiska skolpolitiken.

Regeringen har genom krisen bedrivit en ansvarsfull ekonomisk politik med stabila offentliga finanser och vi har därmed, till skillnad från de flesta andra länder, nu muskler att genomföra satsningar för att rusta Sverige starkt inför framtiden. Framför allt handlar det om investeringar i infrastruktur samt forskning och utveckling för att stärka långsiktig tillväxt, liksom åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast.

Trots ett högt tonläge i debatten saknar Socialdemokraterna svar på hur jobben ska bli fler. I den budgetmotion som de presenterat inriktar de sig med kirurgisk precision mot de som står längst från arbetsmarknaden. Genom att både höja trösklarna att ta sig in på arbetsmarknaden och göra det dyrare att anställa. Vilken forskning har Social­demokraterna hittat som stödjer sådana åtgärder?

ANNA KINBERG BATRA, gruppledare i moderaterna och ordförande i riksdagens finansutskott