Sovjetiska soldater reste 2 maj 1945 den röda flaggan på Riksdagshuset i Berlin
Sovjetiska soldater reste 2 maj 1945 den röda flaggan på Riksdagshuset i Berlin

Gör inte bödlarna till krigets offer

Publicerad
Uppdaterad
Utländska forskare och politiker förringar Sovjetunionens insats i andra världskriget. Krigets bödlar framställs som offer, och tvärtom.
Det skriver Rysslands ambassadör i Sverige, NIKOLAJ SADTJIKOV.
I går möttes världens ledare i Moskva för att hötidlighålla segern över nazismen
I maj 2005 firar världen sextioårsdagen av segern över fascismen. Andra världskriget är den största katastrofen i den moderna civilisationens historia. Men fascismen kunde besegras tack vare gemensamma insatser och ansträngningar av många olika nationer inom antinazistkoalitionen. Kriget krävde över 50 miljoner liv, varav Sovjetunionens del utgjorde 27 miljoner. Just därför är segern i det här kriget något särskilt för oss. Det har lämnat ett outplånligt avtryck i vårt folks historia. Utgångspunkten till Rysslands president Putins initiativ att bjuda in chefer för världens ledande stater till Moskva den 9 maj, till åminnelse av den gemensamma segern över nazismen, var att framhäva vår plikt att som medmänniskor hedra och vörda minnet av alla andra världskrigets offer. Att läka sår orsakade av kriget är en långvarig process. Men vi tycker att sextioårsdagen av krigsslutet absolut inte får bli upphovet till en ny konfrontation och till att gamla uppgörelser och tvistefrågor aktualiseras. Därför har också FN:s generalförsamling utlyst den åttonde och den nionde maj 2005 till minnes- och försoningsdagar. Mot bakgrund av detta kan inte undvikas att nämna, att det upplevs som något oerhört traumatiskt i det ryska samhället, då enskilda utländska historiker, och i en rad fall också politiker ifrågasätter vedertagna moraliska och politiska bedömningar av andra världskrigets utgång. Sovjetunionens historiska betydelse och insats i segern över nazisterna förringas och själva nazisterna och deras hantlangare glorifieras ibland till och med öppet. Det är glädjande att det var med överväldigande majoritet som FN:s kommission för mänskliga rättigheter den 14 april på Rysslands initiativ antog en resolution, i vilken uttrycks upprördhet över nazismens yttringar i nya former och entydigt erkännande av den historiska betydelsen av segern för sextio år sedan. Historikerna måste berätta sanningen om andra världskrigets tragedi, och inte upplåta historien för politiska spekulationer. I utvärderingar angående krigets utgång är det oacceptabelt att tillåta betydelseförskjutningar av moraliska riktmärken. Att skriva om krigets historia så att offren och bödlarna, befriarna och ockupanterna hamnar sida vid sida, med samma rättigheter är omoraliskt. Seriösa forskare är väl medvetna om att historiska fakta inte skall betraktas fristående, utan i sin breda kontext. Att detta nu förs på tal är inte menat som någon förebråelse utan är tänkt att erinra om de komplicerade historiska förhållanden som utgjorde bakgrunden för de politiska besluten vid denna tid. Man får heller inte glömma att vi redan under sovjettiden gjort upp politiskt och utvärderat klart 1939-1940 års händelser. Sovjetunionens högsta representerande organ - de folkvalda delegaternas kongress - antog år 1989 en resolution som fördömde och ogiltigförklarade Molotov-Ribbentrop-paktens hemliga tillägg. Det är min djupa övertygelse att politiken inte får gömma sig bakom historien - då listan över ömsesidiga anspråk och krav kan bli oändlig. När vi utvecklar nutidsrelationer under nya förhållanden är det nödvändigt att vi blickar framåt, inte bakåt. Där ligger garantin för ett framgångsrikt byggande av en ny världsordning grundad på jämlikhet, likvärdighet och ömsesidig respekt för alla aktörer inom den internationella politiken. NIKOLAJ SADTJIKOV
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag