För kvinnors Värdighet. "Jag bär också en vit halsduk för att visa mitt stöd för kvinnors universella rätt till värdighet", säger Anna Maria Corazza Bildt, som nu startar en svensk systergrupp på Facebook. Foto: Foto: Anna-Lena Mattsson
För kvinnors Värdighet. "Jag bär också en vit halsduk för att visa mitt stöd för kvinnors universella rätt till värdighet", säger Anna Maria Corazza Bildt, som nu startar en svensk systergrupp på Facebook. Foto: Foto: Anna-Lena Mattsson

Glöden kommer från våra hjärtan

Publicerad
Uppdaterad
Bilderna från Piazza del Popolo i Rom berörde mig starkt och jag önskar så att jag hade varit där och dansat till Aretha Franklins "Respect". Kvinnorna uttryckte den frustration som så många av oss känner - och spred budskapet över Italien, Europa och världen.
"Hallå Rom! Dags att vakna!" Äntligen förenades alla dessa lysande, kompetenta och hårt arbetande kvinnor i en röst: "Jag är en människa, inte ett sexobjekt", "Se våra förtjänster, inte bara våra kroppar", "Vi är inte till salu", säger banderoller och slagord.
Slagordet "Om icke nu, så när?" är hämtat från titeln på Primo Levis bok "Se non ora, quando?". Folkmassans "Nu" är ett fördömande av de värderingar som dominerat media och den politiska kulturen - men som undergräver kvinnors ställning. Även om synen inte är representativ för Italiens kultur, har den påverkat en hel generation. Istället för att utbilda sig drömmer många italienska tonårsflickor om att fungera som utsmyckning i tv-shower.

Många kompetenta
italienska unga kvinnor jag känner lider av uppfattningen att utseendet snarare än meriterna är avgörande för deras karriär. I europeiska kretsar spricker det ofta upp leenden när man nämner italienska kvinnor i politiska maktpositioner. Utseendekulturen och machoattityden har bidragit till att stereotyperna kunnat spridas ohämmat.
Så många gånger har jag mötts av förvåning och frågor. Vänner som uppriktigt älskar Italien som undrat vad som står på. Hur kunde italienska kvinnor acceptera allt detta? Varför reagerade vi inte? Berättigade frågor som länge gjort mig både generad och orolig.
Äntligen har förlamningen släppt. Hur kan dessa tusentals klyftiga arbetande kvinnor bryta denna kris för sin trovärdighet? Vad är det unika i den mobilisering vi ser växa fram? Är det helt enkelt fråga om feministisk hämndlystnad? Inte alls. Ideologin har lämnat plats åt pragmatism, åt krav som fyller klyftan mellan det politiska livet och kvinnornas vardagsproblem. Är alltsammans moralism eller puritanism, är det bristande respekt för politikernas privatliv? Inte alls.

Rörelsen är folklig,
inte framdriven av den politiska eliten eller organiserad av de politiska partierna. Oppositionen fanns med på tåget, men inte i förarsätet. Genom att bära vita halsdukar var det många som underströk att kraven inte är partipolitiska. En del hade röstat för den sittande premiärministern och kände sig svikna. På torget korsades generationer, klasser, från olika landsdelar liksom religiösa och kulturgränser. Över en miljon människor och fler säger en del har deltagit i protesterna.
Nu finns ingen återvändo. Sociala medier kommer att spela sin roll och hålla torgen vid liv. Nu kommer fler och fler att våga stå upp.
Sedan jag lämnat Italien och omfamnat Sverige som mitt nya hemland känner jag ett starkt engagemang för att stärka kvinnors ställning och samtidigt bygga broar och öka den ömsesidiga förståelsen mellan norra och södra Europa.
Tillsammans med kvinnor från hela Europa, inte minst från Sverige och Italien, kämpar jag mot människohandel, barnpornografi, prostitution och för att stärka kvinnors rättigheter, framförallt i arabvärlden. Så gott som dagligen får vi också läsa om kvinnor som förföljs, trakasseras och kränks på olika sätt även här i Sverige.

Att sätta värde på kvinnorna är den väg som kan återställa förtroendet. Det är en ekonomisk och social nödvändighet för länder där kvinnor är underrepresenterade på nyckelposter i det politiska och ekonomiska livet.
Jag är övertygad om att kvinnornas mobilisering i Italien är början på en ny era. Den gräsrotsrörelse, som kallas "Den 13 februari", som nu växer fram är starkare än någon protest från oppositionspartierna eftersom den kommer från våra hjärtan.
Italienska kvinnorörelsen kan inspirera oss alla. Kampen för kvinnors värdighet får inte bli en fråga om höger, vänster eller feminism - det är för mycket som står på spel . Vi måste också säga "Basta" - nu får det räcka!

Anna Maria Corazza Bildt, M,
är Europaparlamentariker. Hon har tidigare arbetat som entreprenör och diplomat med inriktning på mänskliga rättigheter.
Översättning: Stefan Lindgren

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag