Anna-Karin Hatt och Lena Adelsohn Liljeroth vill digitalisera den skattefinansierade kulturen. Här syns Sara Estling och Jarle Hammer i pjäsen "Love Lane" på Teater Kurage. Foto: Lina Ikse
Anna-Karin Hatt och Lena Adelsohn Liljeroth vill digitalisera den skattefinansierade kulturen. Här syns Sara Estling och Jarle Hammer i pjäsen "Love Lane" på Teater Kurage. Foto: Lina Ikse

Genom digitalisering kan scenkonsten nå ny publik

Publicerad

En stor del av scenkonsten finansieras gemensamt. Men inte alla kan ta del av den. Därför vill regeringen utreda hur scenkonsten­ med digitala hjälpmedel kan bli mer tillgänglig. Det skriver ­Anna-Karin Hatt (C) och Lena Adelsohn Liljeroth (M).

Allt mer vänjer vi oss vid att kunna ta del av tv, film och musik med hjälp av de internettjänster som nu växer fram. Det är positivt på många sätt. Men ­möjligheterna med ett digitaliserat kulturliv stannar inte där.

Scenkonsten i ­Sverige erbjuder en rik repertoar av konserter, teater, konst och dans som genom digitalisering kan nå en större och ny publik. Med nya insatser vill vi se hur digital teknik kan föra kulturen närmare människor - oavsett deras förutsättningar.

Huvuddelen av alla svenska musik­scener, dansscener, teatrar, museer och arkiv är gemensamt finansierade av oss skatte­beta­lare. Många människor har tillgång till dessa arenor, men olika hinder gör att de i praktiken inte nyttjas av alla. Det kan handla om geografiska avstånd, ekonomi, tidsbrist och fysiska begränsningar som på olika sätt för­svårar att ta del av kulturlivet.

Den som är sjuk eller har en funktions­ nedsättning, den som jobbar natt, bor på äldreboende eller på landsbygden möter dessa hinder oftare än andra.

Men dessa hinder kan undanröjas med ny teknik och digitala plattformar. Lösningar som ger nya möjligheter för många att kunna konsumera den kultur man ändå är med och betalar för via skatt­sedeln.

När elever i Småland via ­digital teknik kan se en aktuell pjäs från Norrbottensteatern - och delta i en efterföljande diskussion­ med regissören är detta både en pedagogisk­ vinst, och ett exempel på hur våra ­gemensamma resurser kan användas på ett mer effektivt sätt.

I regeringens nationella IT-strategi, IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, är tillgången till kultur ett av fem fokusområden. Sverige har en framskjuten position som ­IT-nation med en väl utbyggd infrastruktur och en befolkning som i stor utsträckning använder sig av IT och internet. Det innebär att vi har mycket goda förutsättningar att förverkliga regeringens vision om nya möjligheter att ta del av det som produceras på svenska kulturscener.

En digitalisering som kan ge enskilda, skolor, universitet, sjukhus, äldreboenden, bibliotek och offentliga samlingsplatser ökad ­tillgång till vår gemensamma kultur.

Att digitalisera scenkonst ställer förstås krav på beslutsfattare, kulturskapare, tekniker och aktörer, men framför allt innebär det nya möjligheter till interaktion med publiken, nya sätt att synliggöra konst och kultur i och utanför Sverige, och att stärka kulturens roll i samhället.

Tekniken tillåter även konstarterna att ­utvecklas och ger effektiva möjligheter­ att arkivera och bevara dagens scenkonst­ till kommande generationer. På så vis kan mer av kulturarvet inom scenkonsten bli tillgänglig för både kulturskapare och ­publik att inspireras av.

Intresset för digitalisering är stor hos många av Sveriges scenkonstbolag, men behoven och utmaningarna varierar. ­Därför vill regeringen kartlägga hur den offentligfinansierade scenkonsten digi­taliserar och gör sina produk­tioner tillgängliga för allmän­heten, samt vilka utmaningar de möter. Statens kulturråd har därför fått i ­uppdrag att studera detta och redovisa sina resultat senast 31 maj 2013.

För att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjlig­heter har alla ett ansvar - medborgare, kulturinstitutioner, företag och ideella organisationer, likväl som kommuner, landsting och statliga myndigheter.

Med rätt sorts stimulanser och med rätt sorts partnerskap mellan entreprenörer och eldsjälar, teknikfantaster och dugliga ämbetsmän, mellan IT-företag och användarkompetens kommer vi kunna fortsätta vara ett digitalt föregångsland och sam­tidigt revolutionera tillgången till vår gemensamt finansierade kultur.

 

Anna-Karin Hatt

It- och energiminister

 

Lena Adelsohn Liljeroth

Kulturminister

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag