Räddade liv. Wallenberg är ett bevis för migrationens kraft, enligt ­artikelförfattarna. Foto: Göteborgs kulturförvaltning
Räddade liv. Wallenberg är ett bevis för migrationens kraft, enligt ­artikelförfattarna. Foto: Göteborgs kulturförvaltning

Generös migrations­politik räddar liv

Publicerad

Egna livsval framhålls ofta som ett mål i den politiska debatten. Ett av de viktigaste valen är var man ska leva sitt liv. I dag är det valet för de flesta det som är allra mest begränsat. En flytt från Skåne till Stockholm är oproblematisk, men att ta sig från förtryckets Iran är betydligt mer komplicerat.

Valfrihet måste gå djupare än frågor som vårdval. Människans frihet att söka sig dit där hon tror sig kunna skapa ett bättre liv för sig och sin familj borde vara ett självklart mål för alla. Det är en murbräcka mot förtryck, ett redskap för fattigdomsbekämpning och en källa för samhällelig och kulturell förnyelse. Därför startar vi nu nätverket Migro - en tydlig liberal röst för migration.

I år högtidlighåller vi hundra ­ årsdagen för en av Sveriges stora hjältar, Raoul Wallenberg. Han räddade tusentals judar undan Förintelsen genom att hjälpa dem till länder som erbjöd säkerhet. Wallenberg är ett bevis för migrationens kraft; hur den befriar, förändrar och förbättrar.

Wallenbergs gärningar borde inte enbart lämnas till historien, långt viktigare är de som vägvisande för framtiden. 60 år efter Wallenbergs försvinnande är förtrycket världen över fortfarande omfattande. Dagligen mördas och förtrycks människor av regimer runtom i världen. Migration är nu som då den enda räddningen för många.

 

När vi blickar tillbaka på andra världskrigets mörka historia bör vi inte enbart ifrågasätta hur det kunde hända då utan även hur vi i dag inte öppnar upp våra gränser för de som sitter fast i liknande öden och behöver en fristad allra mest. Att vara efterklok räddar inga liv. Att erbjuda människor skydd från förtryck och en möjlighet att skapa ett liv där hot om våld inte väntar runt hörnet är en självklar humanistisk idé.

Att öppna gränser är inte enbart solidariskt riktigt, det är också ekonomiskt förmånligt. Det är absurt att bara associera invandring med utanförskap och fattigdom. Internationellt och historiskt är migration ett redskap för den invandrade att få större möjligheter och för mottagarlandet att få mer arbetskraft, nya idéer, ökad handel och fler företag. När våra system hindrar individen från att realisera de möjligheterna är det systemen som ska förändras, inte individen som ska stängas ute.

 

Sedan 80-talet har Sverige tack vare en human migrationspolitik gett närmare 400 000 människor skydd från förtryck, och den nuvarande regeringen har äntligen öppnat Sverige för arbetskraftsinvandring. Vi är stolta över detta, men i idédebatten finns det ett växande motstånd mot den svenska öppen­heten och inte bara från Sverigedemokraterna. Medlemmar i Byggnads fackförbund skanderade "go home" åt lettiska byggnadsarbetare och fackförbund har berövat människor deras nya hemvist i Sverige för att de tjänat 200 kronor för lite per månad. Försvar av ­kollektivavtal tycks vara viktigare än människors framtid och liv. Även i den borgerliga idédebatten hörs allt tuffare tongångar mot invandring som idé, trots att fri rörlighet borde vara fundamentalt för varje frihetsvän.

Den svenska debatten är skev och har ett snävt fokus. Migration har reducerats till integration.

 

Utgångspunkten blir att invandringen är ett problem, inte konstigt då att debatten får en negativ klang. Invandringspolitik är helt enkelt mer än diskriminering, segregation och bidragsberoende. Migration skapar en större ekonomisk kaka och ett mer blomstrande och internationellt samhälle. Den bekämpar verklig fattigdom, räddar liv, löser svenska demografiska utmaningar och är ett mer generöst bistånd än alla procentmål världen har skådat.

Därför startar vi Migro. För att utmana såväl vänstern som högern och stå upp för en av de mest fundamentala av rättigheter - fri rörlighet.

 

Johan Norberg Författare och debattör

Fredrik Segerfeldt Författare och liberal debattör

Rola Brentlin Redaktör Migro

Alexander Funcke Doktorand i matematik

Dilsa Demirbag-Sten Författare och liberal debattör

Jonas Grafström Doktorand i ekonomi

Jacob Lundberg Doktorand i ekonomi

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida