Aktivister. Ragnhild Pohanka, Birger Schlaug, Åsa Domeij, Per Gahrton och Eva Goes tog plats i riksdagen 1988. Några år innan dess satt Per Gahrton i fängelse för civil olydnad. Foto: Håkan Lindgren
Aktivister. Ragnhild Pohanka, Birger Schlaug, Åsa Domeij, Per Gahrton och Eva Goes tog plats i riksdagen 1988. Några år innan dess satt Per Gahrton i fängelse för civil olydnad.  Foto: Håkan Lindgren

Gahrton: Miljöpartiet sviker sina ideal

Publicerad

Miljöpartiet riskerar att bli ett med etablissemanget sedan partiprogrammets skrivning om civil olydnad satts ur spel, skriver Per Gahrton, som välkomnar fler Femenaktioner, miljöstrejker och andra icke-våldsliga protester.

I början av 1980-talet deltog hela partiledningen i det då nybildade Miljöpartiet i en sittstrejk för att hindra transporter av miljöfarligt avfall till en förbränningsanläggning. 1983 vägrade jag själv tillsammans med andra MP:are att fullgöra militär rep-övning. Det blev en månads ovillkorligt fängelse, jag var språkrör, och MP:s politiska utskott fick sammanträda i Skänningefängelset. Skulle dessa båda civila olydnadsaktioner kunna genomföras i dag utan sanktioner eller avståndstagande från MP-ledningen?

Fallet med MP:aren Jenny Wenhammar som strukits från riksdagslistan av Skåne-MP för att hon deltagit i en Femen-demonstration mot statsministern väcker frågor om vilket sorts parti MP håller på att bli. Precis som alla de andra, brukar hånfulla häcklare påstå. Då svarar MP:are med att peka på språkrörsmodellen, tuffa rotations- och könsbalansregler som inget annat parti kan efterlikna. Och när partiledningen försöker stryka klassiska djupgröna krav, typ kortare arbetstid eller medborgarlön, lyfts de omgående tillbaka av gräsrötterna. Så är det verkligen grönt att stryka en person från en riksdagslista som straff för medverkan i "civil olydnad"?

I gällande partiprogrammet heter det: "Civil olydnad har varit en viktig del av kampen för demokrati. Med civil olydnad menas handlingar som i dag är förbjudna, men som uppmärksammar orättvisor och samhällsproblem enligt principerna om ickevåld öppenhet, strävan efter dialog och beredskap att ta sitt straff. Även fortsättningsvis kan civil olydnad vara betydelsefullt i demokratin".

Alltså klartecken till både sittstrejk mot sopbilar och politiskt motiverad vägran att göra rep-övning. Men om en MP-tjej gör en Femen-aktion mot ett politiskt möte där statsministern framträder? Nej, då är det inte OK om man har valbar position på en MP-lista, meddelar MP-Skåne.

Redan för undra år sedan påstod den tyske sociologen Robert Michels att "oligarkins järnlag" oundvikligen efterhand förvandlar frifräsiga proteströrelser till gråa maktapparater. Den norske sociologen Thomas Mathiesen har varnat radikala rörelser för att slitas i stycken mellan kravet på indefiniering (att bli kompromissvilliga och "normala") respektive utdefiniering (att förbli renläriga) - för i båda fallen förlorar rörelsen sin förändringseffekt. Mathiesens lösning är både och, att en radikal rörelse som vill förändra både måste kompromissa och ägna sig åt civil olydnad. Motståndaren ska aldrig riktigt veta var den har protestpartiet.

Frågan är nu: Har Jenny Wenhammar drabbats av en skånsk särregel? Eller har partiprogrammets skrivning om civil olydnad satts ur spel? Handlar det om ett olycksfall i arbetet - eller är hela MP på glid bort från det partiideal som "urmodern" Petra Kelly fastslog för gröna partier - att de ska vara "antipartipartier"?

Att man inte ska "störa" andra partier låter tjusigt. Men vad med alla applåder/buanden/skrik och skrän i samband med politiska anföranden? Ska politiska möten låta som kyrkoandakter?

En gång när MP var nytt i riksdagen utbröt en manifestation på läktaren som vi sympatiserade med. Vi, folkvalda riksdagsledamöter, applåderade. Talmannen höll på att få hjärtstopp. Men efterhand har normerna i riksdagen luckrats upp, kanske EU-anpassats, för i Strasbourg vrålas, skriks, häcklas och buas friskt.

Vad tycker väljarna? Vill de ha tyst och grå politik, eller livlig och brokig? Eftersom Sverige har personval kunde väl Skåne-MP gjort som Jenny Wennhammar föreslog - låtit väljarna avgöra.

För egen del hoppas jag att vi får se betydligt fler Femenaktioner, miljöstrejker, husockupationer och andra icke-våldsliga, konkreta aktioner som inslag i den gröna kampen för politisk makt. Utomparlamentariskt och parlamentariskt arbete är inte varandras motsatser, utan komplement, vilket är och förbli en grundbult för all grön ideologi.

 

PER GAHRTON,
var initiativtagare till Miljöpartiet, och har varit språkrör, riksdagsledamot (MP) och EU-parlamentariker (MP).

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida