Gustav Fridolin. Foto: Lisa Mattisson
Gustav Fridolin. Foto: Lisa Mattisson

Fridolin: All respekt
till lärarnas villkor

Publicerad

En del lärare uppfattade min uppmaning som klappar på axeln snarare än i ryggen – just den tradition jag vill bryta med, skriver Gustav Fridolin.

Alla elever ska få den tid de behöver med sina lärare. Därför investerar regeringen i det som kan ge lärare mer tid för sitt arbete: mindre barngrupper i förskolan, fler anställda i lågstadiet, fler speciallärare och -pedagoger, mer resurser till de skolor som behöver det mest. Statliga pengar ska bidra till högre lärarlöner så fler väljer att bli och fortsätta vara lärare. En skolkommission ska samla profession och forskning och ha mandat att lägga fram förslag som kan stärka sådant som metodutveckling, ledarskap och likvärdigheten i skolsystemet.

Men denna regeringens agenda för skolan har jag inte fått så mycket frågor om som nybliven utbildningsminister. Istället har journalister frågat mig om vilka läxor jag tycker lärare ska ge, om jag håller med min företrädare i att det behövs mer undervisning vid katedern, vilka tekniska hjälpmedel man som lärare bör eller inte bör använda sig av och hur en rektor ska arrangera bra skolavslutningar.

 

Jag tvivlar på att min kollega sjukvårdsministern fått frågor om hur han tycker läkare bör skriva remisser, var han vill att sjuksköterskan ska stå på vårdcenteralen, vilka instrument en kirurg helst bör använda eller hur en sjukhuschef bäst ordnar en personalfest. Men i den skolpolitiska debatten betraktas det som självklart att en minister eller riksdagsledamot ska ha åsikter inte bara om vilka förutsättningar lärare och rektorer har för att göra sitt jobb utan också om hur lärare och rektorer ska göra jobbet.

Vad innebär det för respekten för lärarkåren? Vi pratar gärna om vikten av att elever känner respekt för sina lärare. Men hur ska vi få dem att göra det, om det lärarna säger nästa dag kan överprövas av en minister i TV? Vad blir värdet av den pedagogiska utbildningen om den ständigt underställs bedömningar som tycks bygga på vad som är ett bra budskap för en tidningsrubrik? Jag har sett rektorer göra storverk inför en samling föräldrar som först varit tveksamma till ett nytt pedagogiskt upplägg, men hur ska man klara det i längden om rektors möte med föräldrarna alltid väger lättare än det som skrivs på lokaltidningens insändarsida dagen efter?

Jag vill vara tydlig. Jag är inte utbildningsminister för att jag vill kontrollera Sveriges lärare. Jag är det för att jag känner Sveriges lärare som en engagerad och hårt arbetande yrkeskår som kan möta varje elev om man bara får rätt förutsättningar. Annars hade det liksom inte varit lönt att ta det här uppdraget.

 

Detta försökte jag säga i en höstlovshälsning på nätet till Sveriges lärare. Jag lovade att lita till Sveriges lärare, att göra mitt för att lärare ska få mer tid för sitt arbete och att hålla ideologin utanför varje lärares klassrum. Sådant som betyg, kursplaner och läroplaner ska formas utifrån övertygelsen om att varje elev kan tänka kritiskt, bilda sig en egen uppfattning och har rätt att få växa till de människor man vill vara. De ska inte målas om varje gång regeringen byter färg, utan bygga på forskning och erfarenhet om hur kunskap kan nå varje elev.

 

I samma hälsning försökte jag ge de uppmaningar som jag själv hade velat höra när jag studerade till lärare. Jag uppmanade till stolthet över yrket, till att fortsätta ställa upp för varandra och till att tro på varje elev. Det var tänkt att understryka det som är så viktigt i läraryrket: att man vågar lita till varandra, att man ger utrymme för lärarlaget att bli en lärande organisation där man kan rådfråga varandra och utvecklas av varandra. Och några som sett min hälsning uppfattade det så. Men kommunikation är svårt, och att kommunicera på internet är uppenbarligen ännu svårare. För en del lärare blev min hälsning en del av just den tradition som jag vill bryta med. Mina uppmaningar kändes som klappar på axeln snarare än i ryggen. Jag menade att stärka lärarkåren men det kunde uppfattas tvärtom och det var givetvis inte meningen.

Ska vi klara att bygga en skola där alla elever får en ärlig chans så krävs det att alla arbetar tillsammans, och att vi känner respekt för varandra och varandras ansvar. Mitt ansvar är inte att berätta för lärare hur man ska vara och göra sitt jobb, utan att ge lärare, elever och rektorer förutsättningar att göra jobbet. Därför kommer jag inte ge svar på frågor om läxor, läsplattor eller avslutningar.  

Däremot har jag även fortsättningsvis en del att säga, och än mer att göra, för att lärare ska få tid för varje elev, en lön som värderar ens yrke och möjlighet att ge alla elever en bra start i livet oavsett vilket hem man kommer ifrån.

 

GUSTAV FRIDOLIN,

MP, är utbildningsminister.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida