Igår diskuterades ett erkännande av Palestina i Europaparlamentet. Foto: Anna-Karin Nilsson
Igår diskuterades ett erkännande av Palestina i Europaparlamentet. Foto: Anna-Karin Nilsson

"Fredskrav ett måste för erkännande av Palestina"

Publicerad

Ett erkännande av Palestina där den ena staten inte erkänner den andra är ingen tvåstatslösning. Europeisk fredspolitik får inte vara kravlös, skriver Gunnar Hökmark.

Freden hotas alltid av både våldets krafter och mänsklig godtrogenhet. När Europaparlamentet i går debatterade konflikten mellan Israel och Palestina vill många här, liksom i Sverige, gärna tro att erkänner man bara Palestina, utan några krav på den nya staten, så har man både tvåstatslösning och fred.

Tvärtom, en sådan politik riskerar att spräcka hoppet om en fredlig lösning med två stater. Den vore en återgång till den naivitet från 1970- och 1980-talen som ledde till att denna konflikt då aldrig kom till en lösning.

Då betraktades Yassir Arafats PLO som en progressiv fredsrörelse samtidigt som den odlade antisemitism, totalitärt ledarskap och ett ständigt hot mot Israel.

Motsvarande präglade synen på Libyens Gaddafi, Syriens Assad och Iraks Saddam Hussein. Därför applåderades nationaliseringar och statligt reglerade ekonomier medan man blundade för krigsromantik och brutalt förtryck.

 

Genom hatet mot Israel stärkte arabledarna sin folkliga ställning samtidigt som de fann en gemensam fiende i en västlig demokrati. Det var för att stödja detta som Sovjetunionen liksom östblockets diktaturstater erkände en palestinsk stat och bildade det sällskap som Margot Wallström nu ansett det gott att sluta sig till. Det försvårade fredsansträngningar, ställde demokratin åt sidan och bidrog till ett ständigt krigstillstånd.

En tvåstatslösning där den ena staten inte erkänner den andra utan ser som sin främsta uppgift att bekämpa den, eller som inte kan eller vill kontrollera sitt territorium gentemot dem som vill kriga, är ingen tvåstatslösning. Det är en politik som konserverar förtryck och som institutionaliserar konflikt.

 

Det finns i hela Mellersta Östern i dag en militant islamism som hotar hela regionens framtid och fred, vars hot går bortom dess gränser. Den binds samman av ett hat mot västlig demokrati, öppna samhällen och tolerans. Det handlar om en vind av hat och brutalt våld som inte känner gamla gränser men som förenar en lång rad olika terrorrörelser oavsett deras hemhörighet i Islam. Hamas i Gaza och Hizbollah i Libanon är en del av detta. Den jihadism som nu vill bygga ett islamistiskt kalifat har stöd från grupper i Libyen, Egypten, Gaza, Syrien och Irak och växer i kraft. Israels militära förmåga är som en motkraft till detta en stabiliserande kraft för hela regionen.

Den militanta islamismens fiende är mänskliga fri- och rättigheter och det öppna samhället. Det står i direkt motsats till sharialag, religiös kontroll och föraktet för kvinnor, homosexuella, oliktänkande och andras religiösa tro. Israel är regionens enda demokrati där kvinnor, homosexuella, människor av olika trostillhörighet har frihet och rätt att välja sina företrädare. Den dag Israel inte kan försvara sig vore början till en ny Förintelse och skulle lämna fältet fritt för mörkrets krafter i hela denna region.

 

Till skillnad från svenska medborgare har israeler anledning att känna rädsla. De har vuxit upp under ständiga krig med till synes övermäktiga motståndare, ständiga krigshot och ständig terror. De mer än någon annan har något att vinna på en tvåstatslösning som erkänner fredens säkra gränser. Men de kommer aldrig att acceptera en lösning som inte innehåller fred, säkra gränser och krav på grannarna att acceptera demokratin. Europeisk fredspolitik får inte vara kravlös mot någon och inte upprepa gångna tiders aningslöshet.

Den måste ställa krav på Israel om respekt för gränser och på att Israel får en grannstat som i ord och i handling erkänner dessa gränser som säkra. Den nya staten får inte tillåta att våldet och hatet blir det nya samhällskittet. Europa måste hålla samman i denna politik för något annat än EU och USA tillsammans kommer inte kunna bidra till den stabilitet som freden kräver.

Både israeler och palestinier måste känna att Europa ställer krav på att demokratins mest grundläggande värden ska värnas och skyddas. Det förtroendet skapar man inte genom budskap som bortser från den verklighet Mellersta Österns folk lever i.

 

GUNNAR HÖKMARK

är moderaternas delegationsledare i Europaparlamentet

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag