Förbunden: Skrota kassetbandsskatten

Publicerad

Ibland debatterar vi politiska problem som borde ha fått en lösning för länge sedan. Vi, de politiska ungdomsförbunden, vill nu en gång för alla lösa en sådan fråga, kassettbandsskatten. Eller som den mer formellt heter, lagen om privatkopieringsersättning.

Det talas ibland om unga som en generation som inte vill betala för sig när det kommer till musik, film och annan kultur. Men det är en myt. Riksdagen har debatterat ett avskaffande av kassettbandsskatten flera gånger och varje gång avslås förslaget.
Den exempellöst snabba förändringen av hur vi lyssnar och betalar för streamingtjänster för TV och musik visar i stället på motsatsen. Undersökningar visar att unga aldrig tidigare har lagt mer pengar på musik och film än nu. Kassettbandssatten, som i praktiken är en straffskatt för piratkopiering, blir i det sammanhanget helt fel. Och ännu mer fel bir det eftersom vår generation inte spelar in blandband.

 

Branschorganisationen GLF:s egen statistik visar att över 70 procent av all musik i dag streamas. När unga under 25 tillfrågas om hur de konsumerar musik och TV visar det sig att sju av tio är villiga att betala för den musik och film som de konsumerar, men bara 14 procent tycker att en avgift på hårdvara, det vill säga kassettbandsskatten är rätt väg att gå.

Kassettbandsskatten tillkom 1982, i en tid när vi köpte musik på LP-skivor av vinyl och spelade in på kassettband. Tanken var att artisterna skulle få en skälig ersättning också när lyssnarna spelade in sina LP-skivor på kassett och gav bort till vänner och bekanta. Därför belades kassettbanden med en avgift.

För att skatter och avgifter ska accepteras måste de vara rimliga. Om vi köper en biobiljett eller en låt på Itunes vet vi precis vad vi betalar för. Vi förväntar oss en stunds underhållning och det är precis vad vi får för pengarna. Så fungerar inte kassettbandsskatten som tas ut på flera av de tekniska apparater som skulle kunna lagra musik och filmer, till exempel lösa hårddiskar och USB-minnen. Nu vill upphovsmännens insamlingsorganisation, Copyswede, utöka skatten till resten av produktfloran, det vill säga datorer, mobiler och även spelkonsoler.

Dagens kassettbandskatt blir lika träffsäker som om riksdagen skulle försöka införa en skatt till förmån för den krisande tidningsindustrin och bestämde sig för att beskatta datorer och mobiler som kan användas för att ta del av nyheter i stället för att läsa tidningar. Idén om en tidningsskatt på mobiler träffar lika fel som kassettbandsskatten 2014 på datorer.

 

Den unga musikern som köper en hårddisk för sitt arbete tvingas betala straffskatt för att någon annan kanske kopierar musiken. Snowboardåkaren som köper in USB-minnen för att lagra en film betalar 64 kronor per sticka — som straff för en privatkopiering som inte ens äger rum. Det går inte att skapa förståelse och acceptans för en skatt som slår så blint.

Teknikutvecklingen har sprungit ifrån kassettbandsskatten. I dag strömmas musik och film i realtid via internet och behöver inte laddas ner på datorn, plattan eller mobilen. I dag utgörs 71 procent av musikindustrin av strömmade tjänster. En aktuell undersökning bland unga visar att det finns ett starkt stöd för upphovsrätten.
Kassettbandsskatten har utvecklats till en straffskatt för ett brott vi inte begår. Vi i Sveriges politiska ungdomsförbund anser att skatter och avgifter måste gå att förklara. Det politiskt mumlade svaret har allt för länge varit att vi ska invänta ett EU- direktiv som ska lösa denna fråga. Det är dags att vi från vänster till höger bestämmer oss för att förpassa denna omoderna avgift till samma byrålåda som vi numera förvarar våra kassettband i.

Hanna Wagenius,
ordförande för Centerpartiets ungdomsförbund
Lorentz Tovatt, Språkrör för Grön Ungdom
Erik Bengtzboe, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet
Peter Burström, styrelseledamot för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund
Sara Skyttedal, ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet
Linda Nordlund, ordförande för Liberala ungdomsförbundet

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag