Anders Bergsten, ordförande för kd i Bollnäs, anser att det populära datorspelet Grand theft auto IV bör förbjudas. Spelet bygger bara på sex och våld, skriver han. Foto: GTA IV
Anders Bergsten, ordförande för kd i Bollnäs, anser att det populära datorspelet Grand theft auto IV bör förbjudas. Spelet bygger bara på sex och våld, skriver han. Foto: GTA IV

"Förbjud våldsspel som GTA IV"

Publicerad
Uppdaterad
Grand Theft Auto IV sålde slut snabbt när spelet nyligen släpptes i spelbutikerna. Alla försäljningsrekord slogs: 6 miljoner exemplar såldes världen över under premiärveckan.
Men GTA IV bygger uteslutande på våld och sex och borde därför förbjudas, skriver Anders Bergsten (kd).
Frågan om förbud av våldsamma tv- och datorspel diskuteras i EU, i Sverige är det däremot märkligt tyst. Vi måste sätta ner foten och ta ansvar för kommande generationer, skriver Bergsten i dag.
Ingen som är intresserad av tv- och datorspel kan ha missat att Grand Theft Auto IV (GTA IV) släpptes häromveckan. Det skedde samtidigt över hela världen och entusiasterna har köat i veckor för att vara först med att komma över spelet. Över en halv miljon spel har sålts på kort tid. Recensenterna har varit översvallande i sin positiva kritik, spelet har infriat alla högt ställda förväntningar.

Det som är mindre trevligt är att GTA IV uteslutande bygger på våld och sex. I den nya versionen kan spelarna besöka strippklubbar, ragga upp prostituerade och sedan döda dem, dra ut på organiserade morduppdrag. Här kan spelaren identifiera sig med kriminella och drogmissbrukare och agera därefter. Våldet är omotiverat, extremt överdrivet och uppenbarligen beroendeframkallande. En ung manlig spelare skriver på nätforumet gamingeye.com: "Ta en minigun, ställ dig mitt i gatan, meja ner ett tiotal fotgängare och gå sedan därifrån som om inget hade hänt. Folk skriker, och är man inte nöjd så kan man leta upp en motorsåg och stycka upp liken, eller sno en bil och färga hela gatan röd med blod".

Vid ett sammanträde i Dresden häromveckan kom europeiska ministrar överens om att se över lagstiftningen om våldsamma spel i medlemsländerna, och att undersöka möjligheten att harmonisera lagstiftningen i EU. Den tyska regeringen har nyss lagt fram ett förslag som ska göra det olagligt att sälja spel som innehåller grymt våld mot människor eller människoliknande karaktärer, och Tysklands regering uppmanade vid mötet i Dresden EU:s övriga medlemsländer att ta liknande steg. En drivande kraft för lagstiftning är den italienske EU-kommissionären Franco Frattini. Han argumenterar för att vissa spel ska totalförbjudas och att återförsäljare inte ska få sälja våldsskildrande spel till minderåriga. Frattini menar att det finns kopplingar mellan det ökade våldet i den yngre generationen och den tilltagande spridningen av våldsamma datorspel.

Men i Sverige är experterna skeptiska. Ingegerd Häller, sakkunnig på kulturdepartementet, anser att det saknas grund för slutsatserna. Hon får stöd av Medierådets expert på datorspel, Jan Christofferson. Han förkastar argumentationen som Frattinis personliga åsikter. Det finns, enligt Christofferson, ingenting i den allmänt vedertagna forskningen som visar på en sådan koppling. Han ser oron för tv- och datorspelens effekter som ett utslag av okunskap. Att jag reagerar mot det oprovocerade våldet bygger enligt "vedertagen forskning" bara på min egen okunnighet. Så är det naturligtvis inte.
I fjol skrev jag en motion till kristdemokraternas riksting där jag yrkade på att kd i alliansregeringen skulle verka för ett förbud mot våldsamma spel i Sverige. Jag menar att det är viktigt att sända en signal att man inte uppmuntrar ens i spelform att ta livet av andra människor. Det visar samhällets syn på underhållningsvåld. Det räcker med att en procent av spelarna blir negativt påverkade, att vi räddar livet på en enda ung människa, för att ett förbud ska vara acceptabelt. Vi måste ta ansvar för våra kommande generationer. Vi har alla ett ansvar att beskydda våra barn och ungdomar från inlärningssituationer där det råa våldet står i centrum.

Och är det något vi har sett på sistone, är det att våldet ökar. Det oprovocerade våldet ökar. Sparkar mot huvudet på en liggande människa tillhör i dag tyvärr inte ovanligheterna. I min ungdom förekom detta inte. Sparkar förekom ytterst sällan och aldrig mot en liggande försvarslös människa. Vapen fanns knappt ens i tanken. Är detta ett inlärt beteende? Barn tenderar att imitera beteenden hos en individ som de identifierar sig med. I våldsamma tv- och datorspel övertar spelaren angriparens roll och identifiera sig med den som aggressivt attackerar andra. Spelen kräver aktivt deltagande från spelaren. Här handlar det inte om passivt observerande. Repetition förstärker inlärningen. Datorspelen bygger på repetitiva beteenden hos spelaren, som tränas att agera aggressivt och utan impulskontroll och där dödandet belönas.

Upprepad kontakt med våld
leder till avtrubbning hos den enskilde individen. Detta är känt. Exemplen finns från erfarenheter från koncentrationsläger och tortyrkammare världen över. Om sparkar mot huvudet är ett inlärt beteende - hur har detta i så fall lärts in? År 2006 sköt 18-årige Sebastian Bosse ner 37 personer på en skola i tyska Emsdetten innan han tog sitt eget liv. I ett försök att hitta en förklaring till vansinnesdådet pekade polisen snabbt ut datorspelet Counter-Strike. Bosse hade nämligen tillbringat en stor del av sin fritid med det populära spelet. Vid skolmassakern i Finland hösten 2007 sköt en 18-årig elev ihjäl åtta personer. Han förberedde dådet i ett halvår och kallade det "Main Strike". Exemplen kan mångfaldigas.

Det är ett anständighetskrav att samhället reglerar denna spelmarknad och skyddar barn och ungdomar mot att lära sig lösa konflikter och skaffa sig fördelar genom att använda våld i alla upptänkliga former. Kopplingen till "moralpanik" ligger nära. Jag känner mig dock trygg i min uppfattning om nutidens våldskultur. Det är i övrigt märkligt tyst om frågan i den svenska samhällsdebatten.


ANDERS BERGSTEN (kd)

Anders Bergsten är ordförande för kd i Bollnäs, när han kopplar av från politiken fiskar han gärna i Gårdsjön.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag