Utöka rökfbudet. Foto: Stefan Forsell
Utöka rökfbudet. Foto: Stefan Forsell

Förbjud rökning i bilen och parken

Publicerad
Uppdaterad
Passiv rökning är livsfarligt - varje år dör 500 personer i onödan. Utöka rökförbudet till parker, utomhusserveringar och bilar med barn, kräver läkarna Gunilla Bolinder och Göran Boëthius. "Det finns luckor i lagen som brådskar att åtgärda!"
Lagen om rökfria restauranger har ett starkt stöd hos svenska folket. Restaurangbranschen har fått friskare personal. De flesta njuter av möjligheten att äta och umgås i rökfria lokaler - även många rökare.
Lagstiftningen har ju sakta skärpts under en femtonårsperiod. Nu får det inte heller rökas i offentliga lokaler, på bio, teater, skolor, sjukhus, hotell och transportmedel.
Det bärande skälet har varit de tydliga vetenskapliga bevisen för att passiv rökning. Exponering för andras rök, är hälsovådlig och ibland till och med livsfarlig.
Många kommuner har infört beslut om rökförbud under betald arbetstid, dels för att garantera en rökfri arbetsmiljö, dels för att bidra till arbetstagarnas hälsa och insikt om rökproblemets storlek. Vissa miljöer, till exempel kriminalvården, psykiatrin och hemtjänsten, har länge särbehandlats i tron att det skulle vara omöjligt att göra den rökfri. Detsamma trodde man faktiskt i början på 1990-talet om flyget, särskilt om de långa distanserna - något som vi alla har märkt inte vållade vare sig större protester eller problem. Tänk er hur främmande ett rökbolmande flygplan ter sig för tanken i dag!

I dag syns rökarna mest på uteserveringar, utanför entréer till företag och offentliga byggnader, på balkonger och på utomhusnöjen. Det egna hemmet och den egna bilen är undantagna från lagstiftningen - där får vi göra som vi vill.
Vi får också, med få undantag, röka utomhus hur och var vi vill på gator, busshållplatser, i parker och på badstränder. Eftersom många klagar på rökningen på dessa platser, finns rimligen snart opinion för att skärpa lagstiftningen ytterligare.
Att sitta på en uteservering med bolmande bordsgrannar uppfattas ofta som mer besvärande än den tidigare inomhusrökningen i välventilerade restauranglokaler. Alltså måste miljön på serveringsställen, som klassas som "utomhus" regleras i lagen.
Uppfinningsrikedomen i ett kyligt land som Sverige har ju visat sig stor.
Restaurangägare klär in uteserveringar med plastväggar, markiser och häckar och har gasolvärmare som skapar innevärme. Rökarna gör dessa miljöer olidliga för ickerökarna. Men vem vill sitta inne i den rökfria restaurangen en vacker sommardag?

Det finns bland svenska beslutsfattare en missuppfattning att vårt land ligger i framkant i alla avseenden i det tobaksförebyggande arbetet. Vi har mycket att lära av stater i Kanada och Australien som bland annat inkluderat utomhus- delar av restauranger i sitt rökförbud.
En ytterligare viktig bortglömd miljöfaktor är den ofrivilliga rökning som barn utsätts för i hem och i bilar.
Rökning i bil är den absolut värsta miljön för passiv rökning som finns. Luftvolymen är liten och ventilationen helt otillräcklig. Ingen annan miljö där man röker kan mäta sig med den trånga bilen. I flera andra länder har man uppmärksammat detta och i lag förbjudit rökning i bil - där barn är passagerare. Det gäller till exempel delar av USA, Australien, Indien och i Dubai. Rökning i bil ses som en säkerhetsrisk - för hälsan, för brandrisken och för uppmärksamhets- risken i trafiken.
Detta är väl kartlagt i vetenskapliga studier om olycks- och hälsorisker. Således flera skäl att lagstifta för ökad säkerhet.
I Sverige ligger sådana lagstiftningsförslag i dag inte på riksdagens bord. Om lagen ska bli verklighet beror främst på den fortsatta opinionsbildningen bland medborgarna. Vi är övertygade om att riksdagsledamöter tar intryck av debatten.
Vi svenskar är alltmer miljömedvetna. Vi räds och undviker många ganska obetydliga cancerrisker, som till exempel mobiltelefoner, chips eller rökt kött, men accepterar likafullt rökningens existens trots att minst 25 procent av all cancer skulle undvikas om rökningen inte fanns. Vilken annan åtgärd kan mäta sig med detta när det gäller cancerprevention?

Rökning är inte längre en "normal företeelse". Rökningen är ett drogberoende, som tar livet av 6 000 rökare och 500 passiva rökare varje år i vårt land.
Det finns ungefär 750 000 av Sveriges rökare som önskar att de inte vore rök- are. De får alldeles för lite hjälp att komma ur sitt beroende.
På den vetenskapliga sidan har alkoholforskningen i Sverige en mängd docenter och professorer. Tobaksforskningen har en enda professor inom beroendeområdet. Avspeglar detta hur lite förståelse som finns för den stora del av våra skenande sjukvårdskostnader, som kan tillskrivas tobaken?
Ju mer lagstiftningen värnar om skyddet av "tredje person", ickerökarna, desto bättre förutsättningar får vi för att nya rökare inte genereras och befintliga rökare slutar.
Det är bara tobaksindustrin och andra som tjänar pengar på hantering av dessa produkter som rimligen har intresse av att fördröja utvecklingen.

Sverige uppfattas ofta som ett progressivt land på tobaksområdet med sin ganska skarpa lagstiftning och den internationellt sett låga andelen rökare i befolkningen.
Med det finns luckor i lagen som brådskar att åtgärda.
Förbjud rökning på uteserveringarna, i bilar där barn färdas, offentliga utrymmen som parker, busshållplatser och badplatser!

Av Gunilla Bolinder, är överläkare och tobaksforskare vid Karolinska universitetssjukhuset, och Göran Boëthius, docent i lungmedicin och ordförande i Läkare mot tobak.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag