Åsa Westlund (S) och Jytte Guteland (S) vill förbjuda hormonstörande kemikalier.
Åsa Westlund (S) och Jytte Guteland (S) vill förbjuda hormonstörande kemikalier.

Förbjud farliga kemikalier i vår vardag

Publicerad

Hormonstörande kemikalier finns överallt i vår vardag; i elektronik, möbler och leksaker.

 Bevisen är starka för att de riskerar att påverka människors hälsa negativt. Tyvärr har lagstiftningen inte hängt med i forskningens framsteg och kontrollen av de farliga kemikalierna är undermålig. Vi kan inte fortsätta skjuta regleringen av de här ämnena på framtiden, det är dags att agera nu.

Dagens forskning visar att hormonstörande kemikalier, även i mycket små mängder, kan bidra till olika hormonrelaterade störningar. Det handlar bland annat om försämrad spermiekvalitet, olika typer av cancer och att fler barn föds med missbildade könsorgan.

Att fasa ut och förbjuda användning av farliga kemikalier kommer minska både mänskligt lidande och spara samhället stora summor pengar.

Inom EU nämns de hormonstörande ämnena i en handfull olika lagstiftningar, bland annat om bekämpningsmedel och i biocidlagstiftningen. Dock råder fortfarande oklarhet om hur de hormonstörande ämnena ska definieras.

Därför har EU-kommissionen i flera år arbetat med att ta fram kriterier för hur detta ska ske.

Övergripande kriterier är väldigt viktigt för att kunna göra korrekta bedömningar av de här ämnena. Vissa kemikalier kanske bör förbjudas direkt, medan andra kan fortsätta användas utan fara.

Problemet är att vi inte kan veta vilket, och alltså inte vidta rätt åtgärder, förrän kriterierna är på plats.

Förslaget om kriterier skulle ha presenterats i december 2013. Från Europaparlamentets sida gjorde vi allt vi kunde för att få Kommissionen att följa vad de lovat.

Bland annat skickade vi, tillsammans med ledamöter från flera partigrupper, ett skarpt brev till ordföranden förra hösten. Men förgäves. På grund av påtryckningar från kemikalieindustrin stoppades förslaget.

Nu har EU-kommissionen i stället publicerat en färdplan för hur kommande lagstiftningsförslag ska se ut. Ett viktigt dokument, visst, men långt ifrån bindande lagstiftning. Dessutom är det som står att läsa en källa till stark oro.

I färdplanen presenterar kommissionen olika alternativ till lagstiftning. Det första alternativet lyder: "Ingen politisk förändring. Inga kriterier specificeras." Således ingen förändring alls. Det är orimligt. Inte nog med att det arbete som pågått inom kommissionen i flera år blir till ingen nytta, det vore dessutom förödande för framtida reglering av hormonstörande ämnen.

Tyvärr innehåller flera av alternativen i färdplanen stora brister. Det är tydligt att Kommissionen varit tvungen att ta hänsyn till starka intressen som inte vill se mer lagstiftning på kemikalieområdet.

Hur ska vi kunna se framtida generationer i ögonen? Hur ska vi kunna säga att vi hade chansen att bidra till en giftfri vardag, men vi tog den inte? I stället valde vi att göra...

Ingenting.

Kommissionens färdplan är dock inte skriven i sten. Än finns tid för ändringar. Trots färdplanens stora brister finns det alternativ som på ett bra sätt adresserar problemet med hormonstörande ämnen. Den vägen vill vi att EU går, en väg som leder till att våra barn slipper utsättas för gifter.

Nu finns alltså chansen att påverka. Vi gör allt vi kan i Europaparlamentet men medlemsstaterna måste också agera. Tidigare har Sveriges regering agerat passivt. Att man nu stämmer Kommissionen är mycket bra, men mer måste göras.

Vi uppmanar regeringen att bilda allianser med andra länder och samarbeta över nations- och partigränser för att visa att man menar allvar med målsättningen om en giftfri vardag.

Upp till bevis.

Framtida generationer räknar med det.

 

Åsa Westlund (S), Riksdagskandidat och före detta EU-parlamentariker

Jytte Guteland (S), nybliven EU-parlamentariker

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag