Integrationspolitiken har under långt tid fokuserat på omhändertagandet något som varken gynnat samhället eller individen. Därför införde regeringen december 2011 en reform för mottagandet av nyanlända invandrare, den så kallade etableringsreformen.

För utrikes födda kvinnor är trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden särskilt höga. Kvinnor födda utanför Europa är den grupp som har lägst sysselsättningsgrad. Vård av barn kan vara en förklaring till att det ser ut så. Tar man ut föräldrapenning har man inte rätt till barnomsorg. Därmed blir det svårt för mammorna att delta i undervisningen i svenska (SFI).

Förälder med ett barn som har fötts utomlands har rätt till samma antal dagar med föräldrapenning oavsett vilken ålder barnet har vid invandringen. Dagarna tilldelas retroaktivt och kan dessutom tas ut efter varandra för flera barn. För vissa familjer innebär det att mamman kan vara hemma i flera år.

De flesta nyanlända mammor får grundersättning - 180 kronor per dag - vilket gör att deras genomsnittliga ersättning från föräldrapenningen är låg.

Det nuvarande systemet med föräldrapenning till nyanlända kvinnor riskerar därför att bli en kvinno- och fattigdomsfälla.

För en lyckad integration krävs det att människor blir delaktiga i samhället. Inträde på arbetsmarknaden är fundamentalt. Därför vill vi nu att regeringen tar ytterligare steg för att minska utanförskapet, genom att förändra föräldraförsäkringen.

Eva Solberg är ordförande Moderatkvinnorna i Stockholm stad.