Föräldrabloggarna hänger ut sina barn

Publicerad
Uppdaterad
Barnombudsmannen borde ta fram riktlinjer för vilken typ av material som det är ok att publicera på föräldrabloggar, skriver Anna Svensson.
Semestertiden är över, det är dags att ladda ur digitalkameran och ladda upp semesterbilderna på nätet. Men snälla föräldrar, tänk till en extra gång innan ni lägger ut bilder på era små. Det verkar visserligen vara obligatoriskt för svenska B-kändisar att skaffa en blogg och skriva om barn och vardag. Men det finns ingen anledning att följa deras dåliga exempel. Bloggare som skriver om sina barn är ofta välbesökta eftersom folk gillar att titta på och läsa om barn. Men det är knappast etiskt att använda sina barn för att rikta uppmärksamhet mot sin egen person.

Varje gång barnporrsdebatten drar igång är majoriteten överens om att barnporr är integritetskränkande för barn. Men när en bild på ett naket småbarn publiceras på nätet av föräldern är det socialt accepterat och kallas mamma- eller pappablogg. Varje sekund fyller föräldrabloggare internet med anekdoter om vad deras barn sagt och gjort. Med berättelserna följer en aldrig sinande ström bilder av barn som skrattar, gråter, sover, dansar och bajsar i badkaret. Oftast har barnen kläder på sig, ibland är de halvnakna och ibland nakna. Risken finns att bilderna sparas ned av någon okänd och används som porr.

Det är också allvarligt att vissa barn får sina tidigaste år utfläkta på nätet utan varken vetskap eller medgivande. Det är först om några år som barnen kommer att få ta konsekvenserna av sina föräldrars handlande. För de flesta av oss är barndomen något privat. De enda som vet om hur ofta vi kissade på oss och hur vi såg ut med mat i hela ansiktet är de personer som vi haft allra närmast. När föräldrar drar bebishistorier för nya bekantskaper kan det kännas pinsamt, men det är trots allt inte så ofta. För bloggbarnen finns historierna alltid för allmän beskådan. Bilderna och historierna kan dyka upp när som helst i livet, till exempel under puberteten när allt redan känns jobbigt och pinsamt. På arbetsmarknaden blir det allt vanligare att arbetgivare kollar upp arbetssökande med hjälp av nätet. Skillnaden mellan dagens arbetsgivare och bloggbarnens framtida, är att de arbetsgivarna inte bara kommer hitta festbilder på Facebook och ett CV på Linkedin. Där kommer också finnas drösvis av pinsamma bilder, filmer och texter från barndomen.

I går skrev The Independent att Googles VD Eric Schmidt oroas av att folk i allmänhet inte förstår konsekvenserna av att lägga ut privat information på nätet. De texter och bilder som läggs ut är i princip omöjliga att radera senare eftersom informationen lagras i arkiv, laddas ner och kan användas av vem som helst. Det här gäller särskilt unga, just för att de börjar lägga ut information tidigare i livet. Schmidt förutspår att de som är unga i dag kommer behöva byta identitet om de i vuxen ålder vill slippa informationen om dem på nätet. Då pratar Schmidt om tonåringar, men samma resonemang gäller för småbarn. Enda skillnaden är att det kommer finnas så mycket mer information om bloggbarnen och att de aldrig haft chansen att välja vilken information som ska finnas på nätet.

Det är dags att backa några steg och diskutera vilken position barn har i samhället. Med lite mer självkritik kan vuxenvärlden lägga en bättre grund för att skydda barns rättigheter. Om barns integritet är så viktig att skydda som det påstås borde även föräldrabloggar förbjudas eller åtminstone regleras. Ett sådant scenario är absurt ur yttrandefrihetssynpunkt och kommer förhoppningsvis aldrig bli verklighet. Men Barnombudsmannen borde ta sitt ansvar och ge riktlinjer för bloggande föräldrar. Men allra helst borde fler föräldrar själva fundera ett extra varv över hur deras bloggande kommer påverka deras barns framtid. En förälders viktigaste uppgift är ju att skydda sina barn, inte att exponera dem.

ANNA SVENSSON

Anna Svensson är skribent och studerar vid Timbros Stureakademin i Stockholm.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida