Regeringen vill stärka konsumenternas ställning och ge dem ökade förutsättningar att nå bättre villkor i sina kontakter med bankerna. I budgetpropositionen för 2013 presenterar regeringen planerade åtgärder som bland annat handlar om att underlätta såväl jämförelser av bankernas bolåneräntor som byte av bank.

Att köpa en bostad är en av hushållens största och viktigaste affärer. Räntan på lånen utgör ofta en betydande del av utgifterna för hushållen. Därför är det bekymmersamt att bankernas bolånemarginaler, det vill säga skillnaden mellan bankens upplånings- och ut­låningskostnader, nu ligger på den högsta nivån sedan 2002.

Finansinspektionens beräkningar visar att för en genomsnittlig bolånekund med ett lån på 1,5 miljoner kronor motsvarar dagens marginal en vinst på 6 900 kronor om året. När Finansinspektionen i våras gjorde en utvärdering låg denna siffra på 6 000 kronor per år. Detta ­ visar på att bolånemarginalerna som redan ­ tidigare var höga nu har ökat ytterligare.

Bankerna och Bankföreningen, med den verkställande direktören Thomas Östros i spetsen, förklarar att de höga bolånemarginalerna är nödvändiga i spåren av finanskrisen. Det stämmer att bankerna behöver vara motstånds­kraftiga och bygga upp egna reserver. Men det är för den skull inte rimligt att samtidigt plocka ut höga vinster och ha väldigt generösa villkor till ledningarna. Det är inte meningen att hushållen ska stå för notan för att Sverige ska få ett mer robust finansiellt system.

Sveriges bankkunder behöver bättre förutsättningar för att kunna jämföra bankernas bolåneräntor. Det ska sedan vara enkelt att byta till den bank som har det bästa erbjudandet och på så vis pressa ner sina bolånekostnader.

Därför ger regeringen Finansinspektionen i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra informationen kring bankernas utlåningsräntor och finansieringskostnader. Vi ska också ta fram en mer rättvis modell för beräkning av den så kallade ränteskillnadsersättningen.

Syftet är att kostnaden för ­ konsumenter att lösa in bundna lån i förtid ska kunna minska. Den är i dag orimligt hög och ­ leder till inlåsningseffekter. Med dessa åtgärder vill regeringen öka transparensen och främja rörligheten på bank ­ marknaden.

Jag vill också stärka konsumenternas ställning genom ökade utbildningsinsatser i privatekonomi. Syftet är bland annat att öka kundernas kunskap och därmed deras förutsättningar att förhandla med banken om villkor för exempelvis bolån. Sammantaget ökar regeringen anslaget till Finansinspektionen nästa år med 34 miljoner kronor. I detta ingår att satsningen på finansiell folkbildning ökar från 5 till 7 miljoner kronor per år.

Därmed får Finansinspektionen sammanlagt 103 miljoner kronor mer från och med 2014 jämfört med 2011. Den kraftiga resursförstärkningen är en följd av att kraven har ökat för bland annat tillsyn, reglering och internationellt utvecklingsarbete. Genom insatsen förbättras Finansinspektionens förutsättningar att ytterligare svara upp mot de höga ambitioner som regeringen har när det gäller omfattningen av och kvaliteten i den finansiella tillsynen.

Det ska vara enkelt och mer fördelaktigt för hushållen att spara och låna. Att stötta hushållen med privatekonomiska beslut ska vara ett hedersuppdrag, inte en vinstmaskin. Konsumenterna behöver bättre förutsättningar att uppnå rimliga villkor gentemot sin bank.

Med dessa åtgärder tar regeringen ­ ytterligare steg mot att stärka konsumenternas ställning samt ökar möjligheten för hushållen att kunna påverka sina bolånekostnader.

PETER NORMAN

Peter Norman, M, är finansmarknadsminister.