Lina Nordquist, landstingsråd i Uppsala län (FP)
Lina Nordquist, landstingsråd i Uppsala län (FP)

Flyktingarna blir vår räddning framöver

Publicerad

Debatten om svensk flykting- och integrationspolitik är ur led. Alltför ofta handlar den om hur många vi har råd att ta emot.

Debatten om svensk flykting- och integrationspolitik är ur led. Alltför ofta handlar den om hur många vi har råd att ta emot. Om flyktingströmmarna kan urholka vår välfärd. Alltför sällan berörs om vi har råd att låta bli att ta emot flyende människor, eller hur länge vi har råd att stänga någon ute.

Människor på flykt behöver oss. Vad vi bör komma ihåg är att behovet är ömsesidigt: de som behöver oss i dag för att få skydd, behöver vi i morgon för att trygga vår välfärd.

Ett talande exempel är Statistiska centralbyråns (SCB) statistik över svensk sjukvård, där bristen på medarbetare är ett växande problem. Om alla invandrare i sjukvården lät bli att gå till jobbet en vanlig vinterdag skulle var tredje patient stå utan läkare. Var femte undersköterska och psykolog skulle utebli från sina jobb. Fyra av tio tandläkare och varannan tandhygienist skulle fattas vid morgonmötet.

SCB:s statistik är tydlig och blir allt tydligare. Vi föder nämligen få barn i Sverige, och vi lever allt längre. Gradvis blir allt fler av oss pensionärer, samtidigt som färre yrkesarbetar. Idag försörjer 10 personer på arbetsmarknaden 7 andra som är för unga eller för gamla för att arbeta. Om 20 år beräknas befolkningen ha ökat med närmare 1,4 miljoner, men bara en halv miljon av ökningen ser ut att bestå av människor i arbetsför ålder - vår starkast växande befolkningsgrupp är ålderspensionärer. Var och en i yrkesaktiv ålder kan därför behöva försörja så många som 2,45 personer inklusive sig själv.

De flyktingar vi kan erbjuda skydd i dag ser ut att bli vår räddning framöver. Av den ytterligare halva miljon människor som förvärvsarbetar i Sverige om 20 år beräknas fyra av fem vara utrikes födda. Utrikes födda väntas till och med stå för hela befolkningsökningen i de åldrar då flest arbetar, medan antalet Sverigefödda i yrkesaktiv ålder snarast riskerar att minska längre fram i tiden.

Skräckscenariot vore om invandrarna valde andra länder än vårt.

Finns då inga problem? Jo, för ur led är inte bara svensk integrationsdebatt, utan även tiden. Vid 28 års ålder börjar genomsnittssvensken bidra med resurser för den sjukvård, barnomsorg och utbildning hen dittills förbrukat. För en flykting tar det 7-9 år - betydligt kortare tid än våra 28, men helt klart längre än nödvändigt. Tiden tills dess våra nya grannar får ett första arbete är för lång.

Det är inte tillräckligt att människor vill bosätta sig här: vi måste också ge dem möjlighet att bidra. Mycket är gjort på detta område, men åtskilligt kan göras bättre. En dellösning är att snabbare värdera utländska utbildningar. En annan att förbättra möjligheterna att lära in medicinsk svenska och annat fackspråk. Dessutom bör landstingen utforma olika typer av praktik för att nyinflyttade medarbetare med sjukvårdsutbildning snabbare ska kunna sätta sig in i svensk sjukvård.

Asylrätten är grundläggande och debatterad in i sina minsta beståndsdel. Att människor får sin sak prövad är inte valfritt eller generöst - det är en nödvändighet för att vi ska kunna gå rakryggade om dagen och sova gott om natten. Vi behöver inte förlora oss i grubblerier över vem som har rätt att sätta foten på svensk mark och stanna här. Viktigare är att diskutera är vad som händer sedan.

Det är av oerhörd betydelse att utrikes födda etablerar sig på arbetsmarknaden. Där brister vi i dag. Vi måste skapa bättre verktyg och förut­sätt­ningar så att människor som fått asyl kan bidra till vår välfärd och sin egen framtid. För flyktingar urholkar inte välfärden, de bygger den.

 

 

Lina Nordquist,

landstingsråd i Uppsala län (FP)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag