Det finns för många skjutvapen i Finland.
Och inte bara där.
Tillgången på skjutvapen är ett av huvudskälen till att USA upprepade gånger fått sörja efter skolmassakrer. Och nu är det Finland som sörjer. Igen.
Tragedin som inte kunde hända har hänt. Två gånger på tio månader.
7 november 2007 dog nio personer inklusive gärningsmannen Pekka-Eric Auvinen i skolmassakern i Jokela utanför Helsingfors.
I går, onsdagen 23 september 2008, dog elva personer inklusive gärningsmannen Matti Juhani Saari i en ny skolmassaker. Denna gång i Kauhajoki i Södra Österbotten, cirka tio mil sydöst om vår redaktion.
Risken är stor att dåd av den här typen får efterföljare. Det var därför knappast en slump att Auvinen i sina dagböcker hänvisade till bland annat bombdådet i Oklahoma, skolmassakern i Columbine och bombdådet i Myyrmanni.
Men, utan vapen, inget skottdrama.

Finland är EU:s vapentätaste land och trea på världslistan över antalet vapen per invånare. Men det har inte gjort Finland tryggare för sina medborgare. Knappast är det heller någon slump att flera dåd av den här typen har skett i USA, som överlägset toppar listan över antal vapen per invånare.
Enligt Small Arms Survey 2007 går det 90 skjutvapen per 100 amerikaner, och omräknat i antal vapen finns 270 miljoner av världens 870 miljoner kända skjutvapen i USA, enligt Reuters ifjol. I absoluta tal ligger Indien tvåa med 46 miljoner skjutvapen och Kina trea med 40 miljoner. Att stora länder har många vapen är inte i sig överraskande, men nog marginalen mellan USA och de övriga.
Vapen per capita är en mera jämförbar siffra. Jemen ligger tvåa efter USA, med 61 vapen per 100 invånare. Och sedan kommer Finland trea med 56. Före Schweiz, Irak och Serbien.
Sverige hamnar strax utanför tio-i-topplistan, efter Frankrike, Kanada, Australien och Tyskland, men alla fem ligger kring 30 skjutvapen per hundra invånare. Således: fler än varannan finländare och knappt var tredje svensk skulle ha skjutvapen om alla vapeninnehavare ägde ett vapen. I verkligheten har cirka tretton procent av finländarna licens för skjutvapen.
Vapentillgången har inte gjort USA tryggare eller mera förskonat från skottdraman i skolmiljö. Och det har inte gjort Finland tryggare heller. Tvärtom.

I både Jokela och Kauhajoki utfördes massakrerna av gärningsmän med vapenlicens.
Problemet är alltså inte att det beviljas för få vapenlicenser i Finland utan att det beviljas för många. Det samma kan väl sägas om Sverige, där 800 000 personer har vapenlicens, mot 600 000 i Finland.
Bara under fjolåret beviljades cirka 64 000 nya vapenlicenser i Finland, 3 500 fler än året innan. De flesta är, givetvis, seriösa jägare och sportskyttar, men uppenbart inte alla. Och dessutom beräknas de illegala vapnen uppgå till tiotusentals i Finland.

Skytte och framför allt jakt har förstås alltid haft litet av manlighetsrit och machokultur över sig, även om de numera lockar alltfler kvinnor. Vapenintresset är också traditionellt stort i våra nordliga länder. Det är i sig inget problem, så länge rätt personer har tillgång till skjutvapnen.
Men när det finns gott om vapen ökar också risken för att fel personer får tag i dem. Och då kan följderna, som igår i Kauhajoki och i fjol i Jokela, bli katastrofala.

Finland såg över instruktionerna för vem som har rätt till vapenlicens år 2007 och i november, efter Jokelamassakern, betonade statsminister Matti Vanhanen att det finns skäl att överväga en skärpt vapenlagstiftning. I går bekräftade han att Kauhajokimassakern kommer att påverka reformen av skjutvapenlagen.
Ja, det borde den. Det är hög tid nu. Den viktigaste frågan i dag är: hur kan vi undvika att det händer igen, någon annanstans?
Före både Jokela- och Kauhajokitragedin hade gärningsmännen varnat om sina planer på internet. I går, efter tragedin, utlovade centralkriminalpolisen en effektivare övervakning av nätet.
Inrikesminister Anne Holmlund framhöll i sin tur att reformen av skjutvapenlagstiftningen ska ske snabbt.
Hoppas det.
Med striktare vapenlag och högre krav för beviljande av vapenlicens hade kanske gårdagens tragedi kunnat undvikas.
Det är ingen större tröst nu, men det kan kanske hindra en ny tragedi.


Peter Ehrström
Peter Ehrström är ledarskribent på Vasabladet.