Stringtrosor på småtjejer

, anorektiker i reklam och silikonstinna brudar i tv-såpor. Den svenska feminismen har hållit fanan högt i kritiken av västerlandets stereotypa kvinnoideals fokus på sexighet och ungdom. Abortmotstånd och Knutby-sektens kristkonservativa kvinnosyn kommer aldrig undan. Feminismen är varken död eller otrendig vad än Thomas Idergard skriver. Men lika stark som kritiken varit här, lika svag är den mot stockkonservativa ideal i Sverige, hos patriarkat eller religion utanför "svensk norm". Medvetenhet har inte saknats, men rädslan att argument ska missbrukas av främlingsfientliga har kvävt debatten. Framför allt existerar feministisk självcensur om islamism. Vi har i det tysta accepterat framväxt av könsapartheid, där jämställdhetsribban ligger olika högt beroende på var en kvinna är född i världen. Det är enkelt för svenska feminister att hålla tal mot saudi-wahhabismens burkaliknande kvinnodresscode, men svårare att problematisera att muslimska lågstadietjejer bär huvudduk. Det är självklart att ifrågasätta vidrig iransk sharialag om äktenskap, men knivigare att erkänna att vissa unga flickor i förorter inte själva väljer partner. Det är okomplicerat att fördöma mullor där borta, men mödosammare att visa nolltolerans mot islamistiska småpåvar här hemma.

SVT:s "Uppdrag Granskning"

som granskat islamismens framväxt, är en varningsklocka över obehaglig fundamentalism. De flesta muslimer i Sverige respekterar jämställdhet. Många har flytt hit för att få en fristad från förtryck och patriarkat. Men i förorter finns en religiös islamisk polis som övervakar andra muslimer. De kräver att muslimer ska fjärma sig från svenskar och tar avstånd från att kvinnor och män ska ha samma friheter. Den kanadensiska delstaten Ontario har möjliggjort inslag av muslimsk sharialag som förnekar kvinnor lika skilsmässa och giftermål på egna villkor. Genom Ontario Arbitration Act 1991 tillåts att religion ingriper i kanadensiskt rättsväsende och familjekonflikter kan lösas utanför domstolarna genom medling enligt religion och kultur. Liknande tongångar hörs i Sverige. Inför valet 2006 har svenska riksdagspartier fått en kravlista från Mahmoud Aldebe, ordförande i Sveriges muslimska förbund. Han skriver: "Det behovs särlagstiftning när det gäller godkännande av muslimska minoriteten. Med ett sådant godkännande kan vi begära rättelse av svenska familjerätten för att anpassa den till islam. Det är den som är viktigast för Sveriges muslimer. Äktenskap, skilsmässa, vård av barn, omhändertagande av minderåriga barn." Efter folkstorm från liberala muslimer försöker man nu sopa över detta brev.

Feminister måste ta ställning

för universalism! Tycker vi att kvinnor har rätten till fri abort så har vi det oavsett om vi bor i Säffle eller Mogadishu. Tycker vi att kvinnor själva ska välja vem vi älskar och inte pappa, präst eller patriarkat, har vi det oavsett om vi lever i Tensta eller Teheran. Vi kan aldrig kompromissa bort jämställdhet. Nolltolerans krävs mot lagar som innebär kvinnoförtryck. Konflikten i samhället står inte mellan islam och kristendom eller öst och väst. Den står mellan liberala samhällen, där människor själva bestämmer över sina liv och gamla manssamhällen.

Feminister bör damma av

likhetsfeminismen; kvinnor och män är mer lika än olika och skillnader är större mellan individer än könen. Avslöja dubbelmoral och särbehandling! Varför gäller vissa regler män och andra kvinnor? Varför ska kvinnor och inte män täcka sina kroppar om samma moral gäller? Varför anses män mer lämpade som religiösa ledare om kvinnor är lika mycket värda? Kurdiska Fadime Sahindals eller afghanske Abbas Rezais död blev yttersta formen av patriarkatets fundamentalism. Vanligen stannar diskussionen här vid just uppenbara vidrigheter som hedersmord, könsstympning eller barnäktenskap. Börja syna islamismens kvinnosyn! Öppna den gråzon av vardagsofrihet som drabbar tusentals flickor och kvinnor i förorternas Sverige. Feminismen behövs mer än någonsin! BIRGITTA OHLSSON Fotnot: Tidigare artiklar i serien har varit införda den 10, 11, 14, 15, 18 och 24 april.