Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande. Foto: Cornelia Nordström
Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande. Foto: Cornelia Nordström

Fel strategi av Löfven att sitta still i båten

Publicerad

Stefan Löfven lovar att Sverige om fem år ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det kommer bli mycket svårt att nå.

Regeringen har presenterat flera bra förslag, men de är alldeles för blygsamma, skriver Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande tillsammans med två LO-ekonomerna Åsa-Pia Järliden Bergström och Sebastian de Toro.

”Arbetslinjen”, ”Jobben först”, ”Arbetskraften lyfter Sverige”. Att jobben är viktigast verkar de flesta politiker skriva under på. Åtminstone vid högtidstalen och på valaffischerna. Men hur ser det ut i verkligheten?

De senaste fem åren har 1,4 miljoner personer, var fjärde svensk i arbetsför ålder, varit arbetslösa någon gång. I dagsläget är 420 000 arbetslösa.

Den borgerliga regeringen har de senaste åtta åren misslyckats grovt med att bekämpa arbetslösheten men problemen ligger djupare än så. Sanningen är att de unga som i dag tar sina första steg på arbetsmarknaden aldrig har fått leva i ett samhälle där det råder full sysselsättning. Sedan 1990-talskrisen har arbetslösheten som lägst varit sex procent, långt över de nivåer som rådde under efterkrigstidens fyra första decennier.

En central orsak till att Sverige inte har full sysselsättning är att det inte längre är det viktigaste målet för politikerna. Istället har inflationsbekämpning och stora överskott i de offentliga finanserna stått i fokus.

Nu lovar regeringen att Sverige om fem år ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det kommer bli mycket svårt att nå. Regeringen har förvisso presenterat flera bra förslag, men de är alldeles för blygsamma.

 

Vårt förslag är enkelt: Lossa tillfälligt på de finanspolitiska tyglarna och investera 1,5-3 procent av BNP för att pressa ner arbetslösheten, få fart på tillväxten och öka Sveriges långsiktiga välstånd.

Tre områden bör särskilt prioriteras:

Välfärden

Det finns stora kvalitetsbrister inom äldreomsorgen, skolresultaten faller och kvinnors arbetsutbud hämmas av att barnomsorgen inte är tillgänglig på kvällar, nätter och helger. Om kvinnor arbetade i samma utsträckning som män så skulle vi ha en sysselsättningsökning som motsvarar 440 000 fler sysselsatta. För att möta behoven behöver statsbidragen till kommunerna öka rejält och tusentals fler anställas i både barnomsorgen, skolan och inom äldreomsorgen.

Infrastruktur och bostäder

Järnvägen och vägarna är eftersatta och en omfattande bostadsbrist leder till att människor inte kan flytta dit jobben finns. Det här hämmar både människor och tillväxten. Nyinvesteringarna i trafikinfrastruktur bör höjas till en procent av BNP och resurserna till drift och underhåll höjas med 0,1–0,2 procent av BNP. Rejäla satsningar på bostadsbyggande måste ske och byggtakten de närmaste åren bör uppgå till 75 0000 bostäder per år.

Arbetsmarknadspolitiken

Den svenska modellen bygger på en aktiv arbetsmarknadspolitik. Men denna del av politiken har under lång tid rustats ner. Arbetsförmedlingen måste reformeras och få tillräckliga resurser för att möta de arbetslösas behov, vuxenutbildningen byggas ut och arbetslöshetsförsäkringen måste förbättras så att fler omfattas av en fullgod försäkring.

 

Har vi råd med detta? Ja! Sverige har i dag mycket starka offentliga finanser. Sedan 1990-talskrisen har den offentliga bruttoskulden sjunkit från 70 till 40 procent av BNP. Problemet är inte de offentliga finanserna utan de brister som finns på de områden vi beskrivit ovan.

Vidare innebär den höga arbetslösheten, ett obefintligt inflationstryck och låga räntor att förutsättningarna för finanspolitiska stimulanser är särskilt goda de närmsta åren.

Att sitta still i båten, när behoven växer och möjligheterna för lönsamma offentliga investeringar är uppenbara, är därför är fel strategi. I stället bör slagordet vara: Sverige kan bättre!


Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande

Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom

Sebastian de Toro, LO-ekonom

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kommentera och läs andras kommentarer Regler & villkor
Till Expressens startsida

Mest läst i dag