Det är inte jämlikhet att män, men inte kvinnor kan bada topless i badhusen. JämO missköter sitt jobb i att inte ta upp anmälan om könsdiskriminering, anser Sanna Ferm och Frida Hellroth. OBS! Bilden är inte tagen vid tillfället som nämns i artikeln. Foto: Peter Thunborg
Det är inte jämlikhet att män, men inte kvinnor kan bada topless i badhusen. JämO missköter sitt jobb i att inte ta upp anmälan om könsdiskriminering, anser Sanna Ferm och Frida Hellroth. OBS! Bilden är inte tagen vid tillfället som nämns i artikeln.  Foto: Peter Thunborg

Fegt och fel, JämO

Publicerad
De två unga kvinnorna som
avvisades från badhuset Fyrishov i Uppsala för att ha badat topless för tre månader sedan, gjorde en anmälan om könsdiskriminering. JämO har nu beslutat att inte driva anmälan mot badhuset Fyrishov vidare till rättegång.
I dag skriver Sanna Ferm och Frida Hellroth från nätverket Bara Bröst - vars medlemmar har badat topless och avvisats från badhus - att det är uppenbart att JämO har missuppfattat sitt
uppdrag.
Den 5 september badade Ragnhild Karlsson och Kristin Karlsson med bar överkropp på Fyrishov i Uppsala. De avvisades med hänvisning till ordningsregler. De unga kvinnorna gjorde en anmälan om könsdiskriminering till JämO och fick stort mediegenomslag.
Som vi alla vet avvisas inte män på samma grunder. Nätverket Bara Bröst bildades för att väcka debatt kring varför kvinnor inte har rätt att bada på samma villkor som män.
På senare tid har Bara Bröst-nätverket genomfört ett antal barbröstade bad runtom i landet. Tjejerna i nätverket har både blivit utkastade och anmält de badhusen till JämO och fått lov att bada vidare på ett annat.
JämO meddelade i fredags att de inte tar upp Ragnhild och Kristin Karlssons anmälan om könsdiskriminering. De medger att det är ett jämställdhetsproblem att kvinnor inte kan bada barbröstat, men hänvisar till ”rådande normer” i samhället och till ”anständighet”. Det är uppenbart att JämO har missuppfattat sitt uppdrag: att motverka diskriminerande normer. Inte att cementera normerna och upprätthålla diskriminering!

Något som borde vara så självklart (likabehandling i simhallen) verkar vara en kontroversiell fråga. Svenska Badmästareförbundet drog sig ur en tv-debatt i sista sekund och JämO har dragit ut på svaret om de skulle gå vidare med anmälan eller inte i flera veckor. Samtidigt påstår många att frågan är onödig eller
löjlig.
Dessvärre är det inte ovanligt. Arbetet för jämställdhet tas ofta inte på allvar, vilket är ett stort problem. Även denna gång har kampen för att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och att kvinnors kroppar inte ska behandlas som sexobjekt
förlöjligas.
Tyvärr är detta bara ett exempel av många och problemet är att feministisk jämlikhetskamp av alla möjliga slag förlöjligas.
Varför inte ta alla kvinnor som diskrimineras på allvar och faktiskt lyssna på dem? Varför tycker ”feministiska” politiker – som alltid har pratat om att ”motverka könsroller i tidig ålder” – plötsligt att det här är en struntfråga?
Själva anledningen till att JämO som myndighet är tillsatt är för att motverka särbehandling och diskriminering mellan män och kvinnor. I stället agerar JämO nu tvärtemot sitt uppdrag och
legitimerar särbehandling med hänvisning till ”rådande normer”. Det finns
ingen logik bakom beslutet.

Om JämO hade avslagit ett ärende som handlade om att en kvinna inte blivit anställd på grund av ”rådande normer” som säger att kvinnor är mer föräldralediga, skulle det då accepterats? Fram till 70-talet var det lagligt för män att våldta sina fruar, helt i enlighet med ”rådande normer”. Bara för att diskriminering alltid har funnits betyder det inte att vi inte ska kämpa emot det!
Kvinnors bröst är mer sexualiserade än mäns i dagens samhälle. Anledningen till att bada topless är för att avsexualisera och avmystifiera kvinnors bröst. På offentliga badhus finns det ingen anledning till att bröst ska vara sexualiserade, även om det finns tillfällen där de mycket väl kan vara det. Vi är långt från den situationen i dag. Nu syns bröst endast i sexuella sammanhang, medan de är förbjudna i alla andra sammanhang. Varför är det okej med bara bröst på framsidor av herrtidningar, men inte i en swimmingpool?
Och varför är det okej att sola topless i en park, men inte bada topless i en pool? Det finns så klart inga bra svar på detta. Det är därför JämO använder sig av så pass kryptiska begrepp som ”rådande normer” och ”anständighet”.
Det går inte att påstå att det handlar om att kvinnors bröst är större än mäns bröst. Detta är individuellt och det finns många män som har betydligt större bröst än många kvinnor. Det går heller inte att påstå att kvinnors bröst är känsligare än mäns bröst, då även detta är helt individuellt.

Andra hävdar att blottade kvinnobröst i badhus skulle öka sexualbrotten. Då påstås det både att män inte kan kontrollera sin sexualitet och att kvinnor bör skyla sig och ta ansvar för mäns påstådda översexualitet. Dessa argument är skrämmande och påminner om påståendet att kvinnor med ”utmanande” klädsel får skylla sig själva om de blir våldtagna. Nej, det finns helt enkelt ingen vettig förklaring till varför män och kvinnor skulle behandlas olika. Det är diskriminerande normer som råder i samhället och dessa normer för hur män och kvinnor ska se ut och bete sig är problematiskt för både män och kvinnor.
Reaktionerna vi har fått den här hösten har till stor del varit positiva. Människor skriver och undrar varför det var okej på 70-talet, men inte nu? Folk hör av sig och menar att det är självklart att kvinnor och män ska ha samma rättigheter. Samtidigt är det ovanligt tyst från det politiska etablissemanget.
Av de etablerade partierna, som alla kallar sig feministiska, har nästan inget parti tagit ställning i frågan. Inte heller när JämO säger okej till särbehandling på grund av ”rådande normer” hörs några protestrop. Vi uppmanar alla att diskutera saken och fundera över om det är okej med ett samhälle där diskriminerande normer försvaras av en statlig myndighet?

Sanna Ferm
Frida Hellroth

Sanna och Frida är aktiva i Bara Bröst-nätverket och har inga planer på att sluta badatopless.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida