Maria Abrahamsson. Foto: Henrik Montgomery / TtMaria Abrahamsson. Foto: Henrik Montgomery / Tt
Maria Abrahamsson.  Foto: Henrik Montgomery / Tt
Kommunal. Foto: Tomas Oneborg/Svd/TtKommunal. Foto: Tomas Oneborg/Svd/Tt
Kommunal.  Foto: Tomas Oneborg/Svd/Tt

Fackpamparna har glömt bort vilka de tjänar

Publicerad

Som förtroendevald finns det en oskriven regel som heter: ”Vill jag läsa detta om mig själv i kvällstidningarna?" Den regeln har knappast följts av fackpamparna, skriver Maria Abrahamsson (M).

En stor anledningen att göra en facklig karriär är att man får en attraktiv bostad i Stockholms innerstad.

Är man tillräckligt engagerad kan man få lägenhet åt sina barn också. Ett annat skäl att engagera sig fackligt är att man får semestra gratis i flott kåk med snickarglädje och badbrygga på vacker skärgårdsö.

Inte nog med det. Som högt uppsatt facklig företrädare blir man bjuden på exklusiva middagar med dyra viner och ”värsta” maten samt blir underhållen av shower och galna upptåg lagom till groggbordet!

Obs! Allt gratis. Eller ja, det är alltså förbundens betalande medlemmar som står för notan, eller notorna.

Lite tillspetsat, visst, men jag tillåter mig att vara det efter Aftonbladets avslöjanden om fackpamperiet i Kommunal. Just nu reageras våldsamt inom förbundets medlemskollektiv och det med rätta, men det inte min sak att här kommentera medlemsflykt och förbittring.

Avslöjandena om att högt uppsatta fackföreträdare i Kommunal levt i sus och dus på medlemmarnas bekostnad påminde mig om en händelse för några år sedan.


Maken och jag skulle fira jul och nyår på Aruba i Karibien. En hyggligt dyr resa med avfärd dagen före riksdagsterminens sista votering. Innan resan bokades och betalades begärde jag därför att bli ”utkvittad” från omröstningen, ansökan beviljades och resan betalades. Allt var frid och fröjd tills den dåvarande alliansregeringen såg behov att 100-procentigt förvissa sig om att få igenom riksdagens sista beslut före juluppehållet.

Detta med följden att kvittningsförbud infördes, det vill säga alla riksdagens ledamöter måste vara på plats och rösta i kammaren. Maken fick resa ensam medan jag fick stanna kvar hemma och trycka ett antal gånger på ja-knappen. För mig återstod bara att beställa en ny flygbiljett och resa något dygn senare än planerat.

Väl återbördad från Karibien grubblade jag över det rimliga i att jag för ”egna pengar” hade behövt bekosta en extra flygbiljett för - om jag minns rätt - 16 000 kronor när kostnaden orsakats av det helt oförutsedda kvittningsförbudet.

Enligt sakkunskapen i riksdagen hade jag rätt att begära full ekonomisk kompensation från riksdagsförvaltningen.

Ändå bestämde jag mig för att stå för den extra kostnaden. Så varför avstod jag från en ersättning som jag i formell mening hade rätt till?

 

Jo, därför att det finns en oskriven regel som heter ”Vill jag läsa detta om mig själv i kvällstidningarna”? Framför mig såg jag en stort uppslagen artikel med rubriken ”M-topp firade jul på Aruba för skattebetalarnas pengar”. Låt vara att precis allt jag köper i form av varor och tjänster de facto betalas med skattepengar eftersom jag som riksdagsledamot uppbär statligt arvode. Men det hjälps inte, i mediernas och därmed i väljarnas ögon, hade varken den omständigheten eller att jag bara följde det interna regelverket dugt som förklaring. Och som politiker är man nu en gång för alla beroende av att ha stöd från sina väljare.

Såväl fackliga företrädare som riksdagsledamöter lever och verkar i den så kallade förtroendebranschen. Konsekvenserna av att missbruka väljarnas - eller som i Kommunals fall - medlemmarnas förtroende - blir förr eller senare helt förödande inte bara för en själv, ens parti eller fackförbund, utan för alla andra som har partipolitiska eller fackliga förtroendeuppdrag.

Skandalerna som nu rullas upp i Kommunal och som tycks bli värre för varje timme som går, visar med förödande tydlighet det katastrofala resultatet av att glömma bort vilka man är satt att tjäna.

 

Maria Abrahamsson (M)

Ledamot i Konstitutionsutskottet

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag