Daniel Söderberg Talebi. Foto: PrivatDaniel Söderberg Talebi. Foto: Privat
Daniel Söderberg Talebi. Foto: Privat
Annelie Nordström, Kommunal. Foto: Tomas Oneborg/Svd/TTAnnelie Nordström, Kommunal. Foto: Tomas Oneborg/Svd/TT
Annelie Nordström, Kommunal.  Foto: Tomas Oneborg/Svd/TT

Facket är medlemmarna – inte "pamparna"

Publicerad

Facket är alla miljontals medlemmar som håller ihop för bra löner och goda arbetsvillkor.

Facket är alla hundratusentals förtroendevalda som sliter för att förbättra på sina arbetsplatser, skriver Daniel Söderberg Talebi.

Just nu etableras ”fackpampsbilden” av svensk fackföreningsrörelse. Lika fel som den oacceptabla kultur som avslöjats hos ledande personer i Kommunal, lika fel är den bild av facket som nu sätts.

Facket är alla miljontals medlemmar som håller ihop för bra löner och goda arbetsvillkor. Facket är alla hundratusentals förtroendevalda som sliter för att organisera och förbättra på sina arbetsplatser. Nu är det upp till oss att visa och skapa den fackföreningsrörelse vi vill verka inom. Vi som inte känner igen vår vardag i den bild som målas upp av facket, det är vi som är den viktigaste grundbulten i fackföreningsrörelsen.

Det är viktigare än på länge att vi fortsätter hålla ihop. Vi går mot en avtalsrörelse som kommer bli benhård. Våra löner och villkor ska förhandlas. Det handlar om våra kollektivavtal. Hur bra fackföreningsrörelsen lyckas handlar helt om hur många medlemmar vi är och hur pass bra vi förmår att hålla ihop kring våra krav.

 

Det finns starka intressen i samhället som vill trycka ner lägstalöner och hålla tillbaka löneökningar. Inte minst arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv hörs ofta i debatten med argument som ”Låg lön skapar jobb för fler unga” och ”Lägstalöner hindrar flyktingar att få jobb”. Deras vilja att hålla tillbaka löner går långt tillbaka i tiden, det är bara argumenten som varierar.

Om de vann den här striden skulle resultatet bli anställda som har mycket svårt att leva på sin lön, inte arbetsgivare som skulle börja anställa fler än behovet. Redan i dag finns kraftiga subventioner för att anställa en arbetslös person.

De försvarar också otryggheten på arbetsmarknaden. De ser inte problemet med att exempelvis majoriteten av alla unga anställda har en tidsbegränsad anställning, ofta med ständig ovisshet om jobbet finns kvar framöver. En ovisshet som letar sig upp i åren och som ofta permanentas. En otrygghet som till och med EU-kommissionen har kritiserat Sverige för.

 

Ta min vän Erik från Linköping. Han har jobbat på samma arbetsplats, en stor butik, i snart tre år men tvingas fortfarande jaga timmar. Lönen för de 15,5 timmar i veckan som han är garanterad räcker inte långt. Han går på lägstalön i enlighet med kollektivavtalet. Är det hans jobb som Svenskt Näringsliv menar när de talar om enkla jobb? Menar de att hans lön är för hög?

Sverige behöver mer trygghet på arbetsmarknaden, inte mindre. Vi behöver utbildningssatsningar, samhällsinvesteringar, goda förutsättningar för företagande och riktade insatser och stöd till arbetslösa. Vi behöver inte lägre löner. Det skulle göra oss till ett fattigare land.

Det är på allvar nu. Försämras villkoren för stora grupper på arbetsmarkanden så drabbas i slutändan alla. I avtalsrörelsen hänger det på att vi håller ihop i fackföreningsrörelsen, alla vi medlemmar som utgör våra förbund. Då är vi en kraft att räkna med, för goda villkor och trygga jobb.

 

Daniel Söderberg Talebi

Skribent, jobbar som ombudsman på Handelsanställdas förbund

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag