Lisa Förare Winbladh. Foto: Privat.
Lisa Förare Winbladh.  Foto: Privat.
Foto: Leif R Jansson / Tt
 Foto: Leif R Jansson / Tt

Få vet hur dyrt det är att vara fattig

Publicerad

Det är en sak att äta ärtsoppa när det är ett val, en annan när det är en nödvändighet för oöverskådlig framtid. Dag efter dag, skriver journalisten Lisa Förare Winbladh.

Många rika människor är inte bara bättre på att vara rika, de är bättre på att vara fattiga också. I alla fall enligt dem själva. Just nu pågår en debatt om prästen Pontus Gunnarsson som under 40 dagar lever på 61 kronor per dag, det vill säga dagsersättningen för asylsökande som sköter sin egen mat. Han har drabbats av en storm av ifrågasättanden.

Många i debatten hävdar att det är enkelt. De tipsar välvilligt om sin jättegoda, billiga broccolisoppa. Om hur man kan fylla frysen med hembakat bröd. Flera påpekar att de minsann inte gör av med mycket mer än 61 kronor om dagen på mat.

De glömmer ofta att dagersättningen ska täcka mer än mat. Kläder, skor, tvål, diskmedel, mensskydd, toapapper, preventivmedel. Dessutom glömmer de saker de ser som självklara i sin vardag: telefonabonnemang, bussresor, dator, födelsedagspresenter. Men mest av allt saknas förståelse om hur det faktiskt är att leva som fattig – och det gäller alla fattiga utan resurser så låt oss lämna flyktingaspekten helt.

 

LÄS MER: Diskutera pengars värde i varje svenskt klassrum

 

Tre insikter saknas särskilt. Det första är att så få vet hur dyrt det är att vara fattig. Du har sällan råd att ta dig till billiga affärer och stormarknader. Det är omöjligt att investera i billiga storpack eller att bygga upp ett basförråd av varor.

För att göra den där broccolisoppan krävs mixer för att den ska bli just jättegod. Och soppan ger varken mycket näring eller mättnad. Om du inte har en fungerande frys försvinner fler möjligheter att leva sparsamt.

Det är lätt att skära ner på nöjeskontot om du redan har tv, Netflixkonto och dator.

Lätt att ta promenader om man har bra skor. Du kan gå gratis på många museum, men bara om du har råd att ta dig dit.

Det andra är att få sätter sig in i de psykiska påfrestningarna när varje oväntad utgift är en liten katastrof. Ett par vinterskor eller byxor som går sönder, något stjäls, en liter mjölk som spills, en födelsedag, ett borttappat SL-kort. Att bjuda på middag är en stor uppoffring.

Du måste göra allting rätt hela tiden.

Du lever i ständig oro som ingen mindfulness i världen kan bota. Och misslyckas du blir du uppläxad av välbeställda som är experter på att leva snålt utan att behöva göra det. Som själva har råd att misslyckas och göra dåliga livsval.

Det tredje är att folk som lajvar fattiga slipper skammen. Pontus Gunnarsson är ödmjukt reflekterande över detta – att han bara upplever ett svagt eko av ekonomisk utsatthet.

På samma vis ser de flesta studenter sin knappa tillvaro som en tillfällig parantes i livet. De har en annan identitet.

 

LÄS MER: Jag är fattig, inte en dålig människa

 

Det är en sak att äta ärtsoppa när det är ett val, en annan när det är en nödvändighet för oöverskådlig framtid. Dag efter dag. Allt du gör färgas av vem du är.

Att dumpstra (leta mat i soptunnor) är charmigt när man är medveten mataktivist, för fattiga är det en förnedring. Att leva i fattigdom är att leva i skam. Det borde inte vara så. Skammen är också anledningen att jag, och inte någon av mina fattiga vänner skriver den här texten. Inga vill utsätta sig för den skitstorm av personliga påhopp som blåser upp runt dem som har modet att säga att de inte får ihop sin tillvaro ekonomiskt.

Få fattiga törs blogga om sin vardag under eget namn.

 

Lisa Förare Winbladh

Journalist och matskribent

En tidigare version av denna text publicerades först på Förare Winbladhs

Facebooksida.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida