Cilla Benkö. Foto: Cornelia Nordström
Cilla Benkö.  Foto: Cornelia Nordström
Nils Horner. Foto: Olle Sporrong
Nils Horner.  Foto: Olle Sporrong
Maria Persson Löfgren. Foto: Michaela Hasanovic
Maria Persson Löfgren.  Foto: Michaela Hasanovic
Nils Horners begravning. Foto: Robin Aron
Nils Horners begravning.  Foto: Robin Aron

Extremistiskt våld ska inte utföras obemärkt

Publicerad

Frågan om journalisters säkerhet måste tas på större allvar. Nu krävs det ett tydligare agerande från politikerna. Speciellt i väl fungerande demokratier, skriver SR:s vd Cilla Benkö.

Nu måste det vara nog. De politiska initiativ som kan tas, både i Sverige och via organ som till exempel FN och EU, för att trygga journalisters säkerhet måste nu genomföras. Det brådskar om vi vill värna tryck- och yttrandefriheten i världen.

I onsdags blev vår korrespondent Maria Persson Löfgren brutalt överfallen på en reportageresa i den ryska delstaten Ingujisen. Och det nästan på dagen två år efter det att Nils Horner brutalt mördas i Afghanistan. Två helt oacceptabla händelser.

Maria Persson Löfgren var på reportageresa, Nils Horner i Kabul för att bevaka det förstående valet. Arbetsuppgifter som är vardag för en utrikeskorrespondent. Jobbet är krävande och ibland förknippat med fara. Vi ska vara tacksamma för att det finns personer som vill ägna sig åt denna typ av journalistik. För det är via dem vi får alternativa bilder av en verklighet som ofta är mycket mer komplicerad än vad de styrande i ett land vill ge sken av.

Frågan om journalisters säkerhet måste därför tas på större allvar internationellt. Att sluta bevaka oroliga områden är inget alternativ – i en allt mer digitaliserad värld är det oerhört lätt för extrema grupper och andra att sprida sin propaganda.

 

Utan journalister på plats kommer det till slut inte finnas några motbilder till propagandan, vilket är precis vad dessa extrema krafter och ibland odemokratiskt valda regimer vill uppnå.

Jag är otroligt lättad över att händelsen i onsdags ändå slutade förhållandevis bra. Maria Persson Löfgren och de övriga gruppen hon färdades med fick endast lindriga skador. De är förstås väldigt tagna och chockade, men det kunde ha slutat mycket, mycket värre.

Förra året dödades 111 journalister enligt siffror från International News Saftey Institute (INSI). Siffrorna visar också att majoriteten av de journalister som berövades livet ifjol var lokala journalister som i sin vardag försökt ställa ansvariga till svars för kriminalitet och korruption.

Det är upprörande och djupt tragiskt att näst intill alla som utför dessa hemska dåd kan göra det utan att straffas. Nio av tio förövare går fria. FN har antagit ett antal resolutioner, men det har inte skett några större förändringar. Tvärtom, utvecklingen går åt fel håll. Det visar händelsen i onsdags tydligt.

Maria Persson Löfgren befann sig i ett område där utländska journalister aldrig tidigare blivit attackerade.

Jag stöder föreningen Reportrar utan Gränser i deras krav att FN ska tillsätta ett särskilt sändebud med ansvar för att driva frågor om journalisters säkerhet.

Ska extremistiskt våld inte kunna utföras obemärkt så måste journalister som verkar på fältet skyddas mot attacker.

 

Men det krävs också ett tydligare agerande från politikerna i vardagen. Speciellt politiker i väl fungerande demokratier. I Sverige fyller tryckfriheten 250 år i år. Det är ett utmärkt tillfälle för svenska företrädare att ännu tydligare agera.

Svenskt bistånd skulle kunna kopplas till denna så viktiga fråga. Biståndspengar kan ges till uppbyggnaden av fri press och fria public service-medier men också till att stötta organisationer som sysslar med säkerhetsträning av journalister och deras medarbetare.

Vid varje statsbesök bör dessutom frågan ställas om hur landets tryck- och yttrandefrihet garanteras och hur många journalister som mist livet eller sitter fängslade.

Frågan om journalisters säkerhet är en säkerhetsfråga för hela världen. Att bevaka oroliga områden i sitt eget land eller andra länder på distans är inget alternativ. En oberoende bevakning kräver journalistisk närvaro – utan den riskerar de extrema organisationernas propaganda att få en allt större spridning och legitimitet.

 

Cilla Benkö

Vd för Sveriges Radio, styrelsemedlem EBU, jurymedlem för Unescos

pressfrihetspris samt medlem i INSI:s styrgrupp.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida