Expressen, gå inte på klimatbluffen

Publicerad

FN:s klimatpanel söker med ljus och lykta efter bevis för att stärka sin egen hypotes.

Expressen borde lyssna på riktiga experter i stället. Det skriver Peter Stilbs och Åke Ortmark.

När klimatpanelen IPCC kom med sin "Sammanfattning för beslutsfattare" hjälpte Expressens Ann-Charlotte Marteus till att "underblåsa vår klimatångest" i sin kolumn med rubriken "Skäl för ångest" (130927). Hon demonstrerade tydligt sin oförmåga att skilja på experter och charlataner, och hon är dessvärre i gott sällskap.

När Anna Lindh utsågs till miljöminister 1994 intervjuades hon i tv och fick frågan: "Du har studerat juridik men inte naturvetenskap. Miljön handlar ju om naturvetenskap. Hur skall du veta vad du skall göra?"

Hon svarade käckt: "Är det något jag inte kan, anlitar jag experter". Reportern ställde inte den fråga som borde ha varit självklar: "Hur kan du veta vem som är expert och vem som är charlatan"? Nuvarande miljöminister Lena Ek (C) har studerat juridik, men har ingen naturvetenskaplig examen.

 

Den frågan har besvärat alla miljö- politiker. Via FN bildade de "klimat- panelen" IPCC för en rådgivande roll om "klimatet". Men det blev fel från början. Uppdraget blev inte att förstå klimatet, utan att söka efter bevis för mänsklig påverkan via utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.

Under 25 år och fyra rapporter har IPCC:s olika "bevis" visat sig felaktiga. Tydligen är effekten liten, och inte urskiljbar bland naturliga variationer. Just nu bygger IPCC sina utsagor på ett 30-tal olika dator- modeller med mycket spridda men ständigt stigande temperaturer. Men snart 18 år har nu gått utan uppvärmning, vilket tyder på att de överdriver koldioxidens styrande roll.

Den femte rapporten är inte klar, men vid det nämnda mötet den 27 september hade IPCC:s ledning inte mer att komma med än "att de själva var än mer säkra än i tidigare rapporter" - ett bisarrt påstående då gapet mellan utfallen och observerade temperaturer bara ökat. En ny helt krystad förklaring cirkulerade också - att "värmen gömmer sig i haven". Motsvarande värmeutvidgning återfinns dock inte i form av observerad höjd havsnivå.

 

I själva verket är det inte förvånande att det inte blir en siffra rätt. Klimatet tycks ännu alltför komplicerat för att kunna simuleras. Det stod faktiskt i en av IPCC:s egna rapporter redan 2001: "I klimatforskningen måste vi inse att vi har att göra med ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system, och därför är långsiktig prognosticering av framtida klimat inte möjlig".

Den 10 november hade ledaren rubriken: "En påminnelse från framtiden" (131110) och hänvisade till tyfonen Haiyan på Filippinerna. "Men vi kan räkna med att klimatförändringarna kommer att leda till mer extremt väder", hävdade ledartexten. Det är inte bara fel, det är extremt mycket fel, eftersom inte ens IPCC hävdar det, utan snarare att något samband inte är troligt. Senaste året var orkanernas aktivitet lägre än på decennier och någon stigande trend för extremväder står inte heller att finna under de senaste 100 åren.

IPCC låtsas inte heller om stora delar av den vetenskapliga litteraturen. Där finns bland annat flera rapporter om faktiska mätningar av solens aktivitet. Den har ett tydligt inflytande på vårt klimat, som tydligt kan spåras under planetens hela historia. Sambandet är starkt, och frågan gäller närmast vilka mekanismer som verkar. Solen befinner sig nu i en extrem fas som på 1600-talet, då Karl X tågade över Bälten, vilket kan betyda att det allmänt blir kallare.

Den enda faktiskt mätbara globala klimatförändringen på 150 år är en knapp grads högre temperatur. Den bör närmast ses som en fortsatt naturlig återhämtning efter lilla Istiden, som slutade cirka år 1700.

 

Inga naturkatastrofer i modern tid har legat utanför normala gränser. Att de kanske tycks värre, beror på att vi människor blivit flera, att vi byggt många fler hus och mycket, mycket dyrare hus.

Klimatkrisen, med de överdrifter man ser i medierna, ger närmast intryck av ett påhitt. IPCC gör ingen egen forskning, utan söker som grupp stöd för en given hypotes - att koldioxiden har en avgörande betydelse för jordens framtida klimat. Detta är egentligen ogörligt, då ingen ännu har klarlagt klimatsystemets naturliga variationer. Enligt de vetenskapliga principer som växt fram under hundratals år tyder de senaste 20 årens observationer snarare på att hypotesen är falsk.

 

Expressen och andra medier måste ta varje tillfälle att lyssna på verkliga experter, mot bakgrund av faktiska observationer i stället för simuleringar och hypoteser. Få av dem som citeras som experter i medierna hör dit. Vårt nätverk Klimatsans förmedlar gärna kontakter till kunniga forskare.

 

Peter Stilbs, professor fysikalisk kemi (KTH)

Åke Ortmark, journalist och författare om klimatkrisen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida