FRAMODLAT EXEMPEL. Den fyrvingade flugan användes som bevis för evolutionsteorin, men avslöjades som artificiellt framodlad och kan inte ens flyga. "Försöken att leda evolutionen i bevis har kantats av bedrägerier", skriver överläkaren Sture Blomberg.
FRAMODLAT EXEMPEL. Den fyrvingade flugan användes som bevis för evolutionsteorin, men avslöjades som artificiellt framodlad och kan inte ens flyga. "Försöken att leda evolutionen i bevis har kantats av bedrägerier", skriver överläkaren Sture Blomberg.

Evolutionsteorin är ett fuskbygge

Publicerad

Denna artikel publicerades 2009, men sprids nu åter genom sociala medier. Här är länken till en replik som publicerades i debatten.

 

 

Nu när Charles Darwin hyllas som aldrig förr är det viktigt att uppmärksamma bristerna i evolutionsteorin, skriver Sture Blomberg, narkosöverläkare och docent:
"Trots att de fossila fynden sedan Darwins tid ökat hundrafaldigt, så lyser dessa "övergångsformer" än i dag med sin frånvaro, generande nog."
"Försöken att leda evolutionen i bevis har kantats av bedrägerier och felaktigheter."

Nu när så många stämmer in i hyllningskören till Darwin, kan det vara på sin plats att uppmärksamma att det också finns en omfattande vetenskaplig kritik av hans teori om evolutionen.
Det finns nämligen sparsamt med Darwin-kritisk litteratur i Sverige, som i stället får sökas på globala nätbokhandlar. Under det senaste decenniet har det kommit en strid ström av sådana böcker, bland annat "Evolution, a theory in crisis" av Michael Denton, professor i molekylärbiologi på Nya Zeeland.
Enligt den moderna versionen, nydarwinismen, så har livets uppkomst och utveckling åstadkommits av slumpmässiga genetiska mutationer, som bevarats genom naturligt urval. De starkaste livsformerna påstås överleva medan de svaga går under och återfinns som fossila så kallade övergångsformer. Darwin mötte redan från första början häftig kritik från vetenskapsmän i sitt land, eftersom ingen enda av de hundratusentals av honom förutspådda, förment livsodugliga "övergångsformerna" kunnat återfinnas som fossiler.
Trots att de fossila fynden sedan Darwins tid ökat hundrafaldigt, så lyser dessa "övergångsformer" än i dag med sin frånvaro, generande nog.
Fossilexperten Stephen Jay Gould har kallat detta "paleontologins yrkeshemlighet" - det vill säga någonting man inte gärna pratar om. En rimlig förklaring är förstås att de aldrig existerat, eftersom någon evolution aldrig ägt rum.

Darwin påstod vidare att de nutida livsformerna utgick från en gemensam anfader, utvecklades mycket långsamt under hundratals miljoner år och först på slutet blivit vad de är i dag. Men de fossila fynden från Kambrium i Wales och Chenjiang i södra Kina visar på motsatsen.
Alla de 50 grundformer med principiellt olika kroppskonstruktion, som någonsin funnits, existerade redan från livets allra första början för 530 miljoner år sedan, under den så kallade kambriska tidsperioden. Så även ryggradsdjur. De framträdde alla inom fem till tolv miljoner år och har varit oförändrade sedan dess. Visserligen tillkom vissa klasser senare, till exempel däggdjur. Men grundformerna fanns från början.
Detta plötsliga framträdande av hundratusentals färdigutvecklade arter, uppdelade på 50 grundformer, har kallats "den kambriska explosionen" eller "livets big bang".
Från 1960 och 1980 blev det möjligt att analysera olika proteiners aminosyre-sekvenser respektive gener i olika organismer. Mycket förhoppningar sattes därför till att kartlägga sambanden mellan olika arter genom att i stället skapa ett livsträd, som beskriver utvecklingen molekyl för molekyl. Jämförande protein- och genanalyser har gjorts i stor omfattning. Men några samband har inte framkommit. Ty ju fler data man erhållit, desto större virrvarr av motsägelser har man fått, vilket skapat en uppgiven stämning. 40 års molekylär forskning har snarast förstärkt darwinismens problem med bevisföringen.
Evolutionsteoretiker stöder sin argumentation på anatomiska likheter mellan olika arter. Därför finner vi ofta förespråkare inom ämnen som till exempel zoologi och paleontologi.
Men likheter i naturen mellan arter är inte oförenliga med design eller en skapelse och utgör inget bevis för en evolution.
Precis som en bilingenjör eller en keramiker använder samma grundmaterial, som plåt, skruvar, muttrar, lera och låter sina skapelser påminna om varandra, så kan Gud, om det nu finns en sådan, mycket väl ha använt samma byggstenar och också låtit sina skapelser likna varandra. Att peka på likheter mellan arter hjälper oss därför inte att förstå varför arterna ser ut som de gör.

Försöken att leda evolutionen i bevis har kantats av bedrägerier och felaktigheter. Den översta bilden visar den normala och den nedersta den framodlade fyrvingade bananflugan. Den fyrvingade har framförts som ett exempel på evolution och belönades 1995 med ett Nobelpris.
Under vingarna på den tvåvingade flugan syns två bihang. Dessa balansorgan är absolut nödvändiga för flygning. Den fyrvingade har förlorat de viktiga balansorganen och kan inte flyga. I stället har den två ytterligare vingar, som dock inte kan användas, eftersom de saknar muskler.
I moderna biologiböcker nämns detta som exempel på evolution. Men i själva verket bevisar de fyrvingade flugorna ingenting. De är artificiellt framodlade av genetiker och har svårigheter att para sig och dör ut.
Evolutionsteorin är egentligen inte en vetenskaplig utan en filosofisk teori. Den har alltid försvarats med en närmast religiös glöd, vilket försvårat en vetenskaplig debatt. Problemet, ur vetenskaplig synpunkt, är att den läcker som ett såll.


Sture Blomberg
Sture Blomberg är överläkare och docent. Han bloggar på www.stureblomberg.blogspot.com och är medlem i Claphaminstitutet, en kristen tankesmedja.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag