"Alla barn i Sverige har rätt att få gå i skolan" sa skolminister Jan Björklund i Rapport nyligen. Och det är naturligtvis hans egen skapade skola han talar om. I stället för att låta tusen blommor blomma vill Björklund bestämma om undervisningens villkor i detalj. Nu senast är det den redan nästan omöjliga hemundervisningen som helt ska förbjudas.
I till exempel både Finland och Dan- mark har alla barn rätt att lära sig. I Sverige ska alla barn i stället befinna sig i en viss byggnad. Skillnaden är milsvid. Och i Sverige stängs nu vägen helt för alternativa utbildningsformer.

Sverige skiljer sig därmed från de flesta jämförbara länder med denna nya lagstiftning som bredvid Tyskland är den mest restriktiva i Europa. I till exempel Kanada, USA, Australien, Storbritannien och Finland är hemundervisning ett självklart alternativ till den ordinarie skolan. Det finns många metoder, som fungerar i dessa länder, med kunskapskontroll och intyg som kan användas för att gå vidare till en högre nivå på utbildningen.

Undersökningar visar också att hemskolade barn har betydligt bättre resultat och kunskaper än andra barn. De är dessutom tryggare i sig själva, mer kontaktsökande och i allmänhet aktivare medborgare. Rädslan att hemskolade barn blir socialt missanpassade kommer helt enkelt snabbt på skam. Det kan till och med vara så att placeringen i ett stängt klassrum tillsammans med ett tjugotal andra elever som är i exakt samma ålder som en själv kanske inte är så bra för barn som ska öva upp sin sociala kompetens.

Familjerna representerar hela det politiska och religiösa, eller icke-religiösa, fältet. Och social ojämlikhet tycks suddas ut i hemundervisningen. I en stor undersökning av hemskolade barn i USA framkommer att de skillnader mellan olika grupper av barn som finns i det offentliga skolsystemet inte finns bland de hemskolade barnen. Barn till låginkomsttagare har lika bra resultat som barn till höginkomsttagare. Etniska minoriteter uppnår samma resultat som vita, och akademikerbarn ligger på samma nivå som barn till lågutbildade föräldrar.
Med skolvalet, skolpengen och friskolerefor men har möjligheten att välja skola gjorts jämlik. Med betoning på skola. För kompletterande former och alternativ blir motarbetade, ja, till och med omöjliga.

Det är några hundra familjer i Sverige som hemskolar i dag. För ungefär tio år sedan trodde många att hemskolningen skulle bli lika accepterad som friskolorna i framtiden, och öka i popularitet. I stället blev motståndet mycket större - och detta med en regering som säger sig värna valfrihet och människors egen makt över sin vardag. Särskilt uppseendeväckande är att det är just borgerliga politiker som i dag hårdast driver kraven på en mer likriktad skola. Nästa år är det 20 år sedan friskolereformen genomfördes, en unik reform som öppnade för valfrihet och mångfald, oberoende av föräldrarnas ekonomi. I dag tycks reformens ideal ha fallit i glömska.
Den borgerliga skolpolitiken under Jan Björklunds ledning förefaller allt mer gå ut på att vrida klockan tillbaka till tiden för mångfalden. Kvar finns till slut väldigt lite att välja mellan.

EVA COOPER
Eva Cooper är ansvarig för Timbros välfärdsprogram.