EU-kommissionens ordförande Manuel Barroso. Foto: Eidon Photographers / Demotix
EU-kommissionens ordförande Manuel Barroso. Foto: Eidon Photographers / Demotix

Ett stort steg för EU som superstat

Publicerad

I dag räddas nog euron ännu en gång - till priset av ännu mer EU­­-centralisering, varnar Johan Norberg.

I dag är det sista chansen att rädda euron. Igen. Många dagar har de senaste åren presenterats som sista chansen. Men även den som har hunnit tröttna på eurokrisen har anledning att lyssna noga i dag, då tre viktiga händelser sammanfaller.

Klockan 9.00 föreslår EU-kommissionens ordförande Manuel Barroso en tidtabell för en europeisk bankunion, som ska ge eurozonen verktyg att tillsammans rädda nationella banker.

10.00 avgör den mäktiga tyska författningsdomstolen om eurozonens centrala räddningsmekanism - 500 miljarder euro i den så kallade ESM-fonden - är förenlig med den tyska grundlagen.

Och samtidigt hålls nyval i Neder­länderna, där eurokritikerna visar framfötterna - dels Geert Wilders invandringsfientliga Frihetsparti, men främst det lilla socialistpartiet som fått ett otroligt genombrott och tidvis varit störst i opinionsundersökningarna.

Eurozonen behöver ett hat trick i dag. Om det går snett i något av ­fallen kan ­läget snabbt bli kritiskt. Om bank­unionen fördröjs kommer det inte att ­finnas pengar till de konkurs­färdiga spanska bankerna. Om ­ eurokritikerna får substantiell makt i ­Nederländerna kommer en av kontinentens få starka ekonomier inte längre vilja rädda krisländerna. Om författningsdomstolen ­dömer ut ESM kan finans­marknaderna vara i kaos ­redan på förmiddagen. Det skulle vara som om skyddsvallarna förklarades vara olagliga i det ögonblick tsunamin vällde in.

Det säger något om svagheterna i det lappande och lagande som Europas ledare hittills har förlitat sig på att vi ständigt får sådana dagar, då alla håller andan och allt kan falla samman. Många saker måste gå rätt för att det inte ska gå väldigt fel.

Grundproblemet är att ­stater och hushåll skuldsatte sig för mycket när ­euron sänkte lånekostnaderna och banker hällde pengar över allt som rörde sig. I stället för att avveckla dåliga banker, skriva ned staters skulder och satsa på tillväxt­reformer, har Europa valt att rädda de banker och stater som varit mest ­ansvarslösa - och på så vis ökar deras skuldbörda än mer. I utbyte ställer ­Berlin och Bryssel villkor som innebär att de i praktiken tar över krisländernas ­ekonomiska politik.

Det är skälet till att hela korthuset riskerar att störta samman varje gång det ser ut som att pengarna sinar norr­ifrån, och varje gång något krisland inte klarar kraven.

För ögonblicket ser det ut som att ­ons­dagen kommer att gå eurons väg mer än de flesta trott. Bankunionen lär gå framåt, författningsdomstolen kommer nog inte säga blankt nej, och i den ­holländska valrörelsens slutskede har de traditionella partierna återtagit initiativet.

Men det kommer inte att vara den lättnad som vissa kommer att vilja göra det till. Ett skäl till att de stora partierna har kommit igen är att de har börjat låta som kritikerna. Premiärminister Mark Rutte har deklarerat att Grekland inte ska få en enda eurocent till i stöd och varnar att grekerna kan tvingas lämna euron. Även om den tyska författningsdomstolen ger klartecken kommer det troligen att omgärdas med tuffa villkor för framtida räddningar. Bankunionen lär fördröjas av bråk om hur mycket makt stater ska ge ifrån sig.

Så grundtipset är att eurozonen stapplar vidare efter ytterligare en ödesdag, men bara genom att ta med sig än mer otympligt bagage. Det är en jobbig och farlig färd, men det må vara hänt om man är på väg till rätt ställe.

Det större problemet är att allt färre i både Nord- och Sydeuropa är lockade av slutdestinationen - mer EU-centralisering och mer bidrag till stater som inte sköter sig. Förr eller senare kommer en ödesdag som det inte går att stappla ­vidare från.

 

JOHAN NORBERG

Johan Norberg är författare och aktuell med boken "Eurokrasch: En ­tragedi i tre akter"

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag