Kjell-Olof Feldt, socialdemokratisk finansminister 1983–1990. Foto: CORNELIA NORDSTRÖMKjell-Olof Feldt, socialdemokratisk finansminister 1983–1990. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Kjell-Olof Feldt, socialdemokratisk finansminister 1983–1990. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Socialdemokraterna har kommit överens med Vänsterpartiet om vinsttak för välfärdsföretag. Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURESSocialdemokraterna har kommit överens med Vänsterpartiet om vinsttak för välfärdsföretag. Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES
Socialdemokraterna har kommit överens med Vänsterpartiet om vinsttak för välfärdsföretag. Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES

Löfven skapar ett sår som blir svårt att läka

Publicerad

Stefan Löfvens överenskommelse om vinsttak för välfärdsföretag kan skapa ett sår i förhållandet mellan politik och medborgare som blir svårt att läka, skriver Kjell-Olof Feldt, tidigare socialdemokratisk finansminister. 

Regeringen Löfven tycks ha bestämt sig för starta en strid som man vet att man kommer att förlora. 

Under min aktiva tid i politiken har det bara hänt en gång: S-regeringens så kallade stoppaket 1990. Efter nederlaget avgick regeringen och stoppaketet återkom aldrig i socialdemokratins politik.

Nu meddelas att en proposition om ”vinsttak” för skol- och omsorgsföretag läggs i mars nästa år. Det står redan klart att den kommer att avslås av alla oppositionspartier utom V. Men regeringen sitter kvar och striden ska föras vidare i valrörelsen. Då ska den utvidgas till att gälla alla privatägda företag som utför välfärdstjänster.

 

LÄS MER – V och regeringen är överens: Vill införa vinsttak 

 

Förmodligen anser åtminstone det stora regeringspartiet att denna taktiska manöver är närmast genial. Den Svenska Modellen hamnar i centrum för kampen om väljarna, som ska handla om vem som bäst försvarar välfärden. Dessutom har den en tydlig ideologisk dimension, kapitalismens vinstjakt ska hållas under kontroll.

Själv tycker jag att den har likheter med det tänkande som en gång i tiden styrde partiet till löntagarfonderna. 

 

LÄS MER: Vad vill ni egentligen med välfärden, politiker? 

 

För det första är förslaget om vinsttak, sådant det hittills redovisats, vidöppet för saklig kritik. Det gör det svårt eller omöjligt för många företag, framför allt de små, att rusta sig finansiellt för svängningar i intäkterna eller för investeringar, med låg soliditet får man inga banklån. 

Det kan leda till att företagen läggs ner (80 procent av skolföretagen driver bara en skola) eller att de köps upp av de stora koncernerna. Således, tusentals elever utan skolor eller en koncentration till några få jättar. Eller bådadera. 

Dessa långtifrån svårbegripliga konsekvenser tvingar vinsttakets anhängare att mer syssla med försvar än offensiv för bättre och fler skolor, kortare vårdköer och människovärdig omsorg. Det kommer inte att räcka med slagordet att skattemedel inte får gå till kapitalets vinster.  I stället måste man förklara varför just sju procent är tillåtet. Och varför ”operativt” kapital är förtjänt av bättre behandling än andra slags pengar. 

 

LÄS MER – LO: Vi betalar skatt för att den ska gå till välfärden 

 

Tekniskt, krångligt och för många väljare obegripligt.

För det andra kommer de politiska motsättningarna att öka i vårt samhälle. Både de som trott att ordet samarbetsregering betytt något och de som litat på löftet om klara spelregler blir besvikna. Särskilt skolfolket måste undra vad som hänt med det ofta upprepade beskedet om att skolan måste få arbetsro. 

Socialdemokratins motståndare kommer att utnyttja de negativa reaktionerna från näringslivets företrädare. De må vara överdrivna eller ogenomtänkta. Men de har utlösts av att regeringen tagit ett steg som till slut inte togs under den segslitna striden om löntagarfonderna – nämligen att ifrågasätta rätten till vinst i företag, som utan klander, ur alla synpunkter framgångsrikt, sköter den verksamhet man bedriver enligt lag och, i skolornas fall, med statligt tillstånd. 

Det kan skapa ett sår i förhållandet mellan politik och medborgare som blir svårt att läka.

Så varför gör man detta? Den mest rimliga förklaringen är att regeringen vikt sig för Vänsterpartiets ultimatum. Utan vinsttak, inget stöd för budgetförslaget. Civilministern verkade inte försvara vinsttaket med någon större övertygelse. Jag är rädd för att det inte ökar förtroendet för Socialdemokraternas förmåga att styra riket.

 

Kjell-Olof Feldt

socialdemokratisk finansminister 1983–1990, ordförande i Friskolornas riksförbund 2006–2010.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag