Nytt hot? "Vi måste räkna med att Ryssland gör om sin försvarsplanering om Sverige blir medlem i Nato", skriver Leif Pagrotsky. På bilden Rysslands president Vladimir Putin. Foto: Mikhail Metzel
Nytt hot? "Vi måste räkna med att Ryssland gör om sin försvarsplanering om Sverige blir medlem i Nato", skriver Leif Pagrotsky. På bilden Rysslands president Vladimir Putin. Foto: Mikhail Metzel

Ett ja till Nato är en farlig budgetmyt

Publicerad

Att gå med i Nato skulle inte alls leda till ökad säkerhet till lägre kostnad utan till motsatsen.

Inte nog med en nära fördubblad försvarsbudget – svenskt Nato-inträde riskerar dessutom att Ryssland intensifierar sina förberedelser mot Sverige, varnar Leif Pagrotsky.

Om vi inte ökar försvarsbudgeten kraftigt återstår inget annat alternativ än att gå med i Nato. Den salvan har vi fått lära oss på sistone. Argumentet bygger på den outtalade bilden att eget försvar är dyrt men i Nato får vi hjälp av andra att försvara oss och då blir det mycket billigare. Det har ofta framförts av personer som ogillar neutralitetspolitiken och som dessutom önskar mer pengar till det militära försvaret. Vi som har den omvända kombinationen av åsikter – både sparsamhet med skattebetalarnas pengar och stöd för alliansfriheten – vi skall tvingas välja mellan dessa två oförenliga önskemål.

Hur ligger det till i verkligheten? Blir det billigare att gå med i Nato? Får vi samma säkerhet till lägre kostnad om vi ger upp alliansfriheten och ansluter oss till Natos ömsesidiga säkerhetsgaranti?

Natos medlemsländer har enats om att varje land skall avsätta minst två procent av sitt lands BNP till det militära försvaret. För Sveriges del skulle det innebära cirka 74 miljarder kronor. I år spenderar vi drygt 40 miljarder kronor, och det förutses öka med ett par miljarder de kommande åren. Om Sverige skulle söka medlemskap och Nato skulle kräva att vi följde det regelverk som etablerats måste försvarsbudgeten i det närmaste fördubblas. Skatte- höjningar eller undanträngning av andra utgifter med mer än 30 miljarder kronor skulle tvingas fram. Det är väldigt mycket pengar. För att täcka en sådan stor fördyring skulle vi behöva nästan fördubbla den statliga inkomstskatten, tredubbla fastighetsskatten på egnahem och bostadsrätter eller stänga all högskoleutbildning i hela landet.

Det finns inga bindande mekanismer i Nato att tvinga medlemsländerna att följa den beslutade regeln att spendera två procent av BNP på det militära försvaret. Bara ett litet antal medlemsländer följer den, de flesta har betydligt mindre försvarsbudgetar än den som krävs enligt Natos riktlinjer. De europeiska medlemsländerna spenderar enligt senaste uppgifter från Nato 1,5 procent av BNP på militärt försvar, och i den budgetkris som nu råder i många länder går denna siffra nog ner. Men det är uppenbart att om Sverige söker medlemskap måste vi räkna med att de beslutade reglerna måste följas. Att ett av Europas rikaste länder, med en obetydlig statsskuld och ett ganska litet budgetunderskott skulle kunna få de andra länderna att acceptera att man struntar i reglerna måste betecknas som verklighetsfrämmande önsketänkande.

Men hur är det med den viktigaste aspekten, Sveriges säkerhet? Blir vi inte mycket tryggare i en försvarspolitisk gemenskap med USA och nästan hela Västeuropa?

De andra länderna blir skyldiga att komma till vår undsättning om vi blir angripna. Så är det. Men skyldigheten är ömsesidig, vi blir på samma sätt skyldiga att gå i krig om något annat Natoland blir angripet, från Alaska och Hawaii i väster till Turkiets gräns mot Iran, Irak och Syrien i öster. Innebörden kan sammanfattas så här: Å ena sidan ökar risken att vi blir indragna i en militär konflikt där vi inte är part, å andra sidan stärks vår förmåga att hålla emot ett angrepp riktat isolerat just mot Sverige. Men sannolikheten för ett isolerat angrepp mot Sverige är nära nog obefintlig. Och vår chans att hålla oss utanför en eventuell konflikt någonstans i Europa är stor i dag men blir noll vid medlemskap.

Dessutom måste vi räkna med att Ryssland måste göra om sin försvarsplanering om också Sverige blir medlem i Nato. De kan komma att känna behov av att förbereda sig på att svenskt territorium då kan användas mot Ryssland. Det kan innebära att de upplever en skärpt hotbild och att de intensifierar sina förberedelser för insatser mot Sverige i händelse av en bredare konflikt i Europa.

Vi måste säga som det är. Att gå med i Nato skulle inte alls leda till ökad säkerhet till lägre kostnad utan till motsatsen: Ökad risk att bli indragna i krig och dessutom dramatiskt högre kostnader för Sveriges folk.

 

Leif Pagrotsky, S, är tidigare näringsminister, nu fri skribent

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida